| David hos Achis. | 1 Samuels Bok. | Cap. 27, 28. | 537 |
2. Och stod upp, och gick åstad med de sex hundrade män, som med honom woro, till Achis, Maochs son, konungen i Gath.
3. Så blef David när Achis i Gath med sina män, hwar med sitt hus; David desslikes med sina twå hustrur, Ahinoam, den Jisreelitiskan, och Abigail, Nabals hustru, den Carmelitiskan.
4. Då Saul wardt sagdt, att David war flydd till Gath, sökte han icke mera efter honom.
5. Och David sade till Achis: Hafwer jag funnit nåd för dina ögon, så låt gifwa mig ett rum uti en af städerna på landet, att jag må bo derinne; hwi skulle din tjenare bo uti konungsstaden när dig?
6. Då gaf honom Achis på den dagen Ziklag: deraf är Ziklag Juda konungars allt intill denna dag.
David fick troligtwis snart anledning att af Saul frukta ny förföljelse. Men dock war detta beslut hos David, att åter begifwa sig in uti fiendernas land, ett bewis på klentro och bewisar, huru hos Herrans tjenare tro och misströstan, kraft och swaghet omwexla med hwarandra. Davids förra erfarenhet i Philisteernas land kunde hafwa lärt honom att icke på nytt kasta sig i fiendernas händer. Ziklag låg i Juda stam, Jos. 15: 31, men hade af Philisteerna blifwit intaget. En tid tillhörde det Simeons stam. Jos. 19: 1, 5.
7. Tiden, som David bodde uti de Philisters land, war ett år och fyra månader.* *1 Sam. 29: 3.
8. Och David med sina män drog upp, och föll in uti de Gessuriters och de Girsiters och de Amalekiters land; ty dessa bodde i landet af ålder, der man kommer till Zur allt intill Egypti land.* *1 Sam. 15: 7.
Gessuriterna woro en af Canaans folkstammar i södra delen af landet (Jos. 12: 5), hwilken förut bott öster om Jordan. Amalekiterna hade icke alla af Saul blifwit utrotade, utan blott en del af dem.
9. Och då han slog landet, lät han hwarken man eller qwinna lefwa;* och tog får, fä, åsnor, kameler och kläder, och wände om och kom till Achis. *2 Mos. 17: 14. 5 Mos. 25: 19.
10. När nu Achis sade: Hafwen I ock i dag någorstädes infallit? Då sade David: Söderut i Juda; och söderut till de Jerahmeeliter; och söderut till de Keniter.* *Dom. 1: 16.
Jerahmeeliterna och Keniterna woro hedningar, som ännu uppehöllo sig i Juda stam. David anföll dem icke, men han gaf Achis ett sådant twätydigt swar, att det kunde synas såsom om han hade krigat emot dem (v. 12). Bokstafligen lyder hans swar sålunda: på Juda söder och på de Jerahmeeliters söder och åt de Keniters söder, och detta kan betyda antingen söder i eller söder om dessa folk. Achis trodde, att David angripit dem, ehuru Davids uttryck kunde hafwa den mening (som war den fullt sanna), att han gjort sina krigståg söder om dessa folk. För Achis wille han således synas såsom om han förde krig mot sitt eget land, och derigenom blef han hos Achis mera afhållen och mera trygg. Men denna twätydighet war syndig, och den berättas här till warning för Guds folk, att de må taga sig till wara för hwarje steg, som kunde föranleda frestelse till osannfärdighet. Hade icke David begifwit sig till Philisteerna, så hade han icke behöft att söka sin säkerhet i twätydighet. Den som allwarligt beflitar sig om att alltid göra Herrans wilja och att aldrig gå sin egen wäg, behöfwer aldrig taga sin tillflykt till nödlögn. Men det war hos David icke falskhet, utan räddhåga, som förorsakade denna synd.
11. Men David lät hwarken man eller qwinna lefwande komma till Gath, och tänkte: De måga säga på oss, och sqwallra. Så gjorde David, och det war hans sedwänja, så länge han bodde uti de Philisteers land.
12. Derföre trodde Achis David och tänkte: Han hafwer gjort sig illa luktande för sitt folk Israel; ty blifwer han wäl min tjenare till ewig tid.
Gud hade befallt, att Canaaniterna skulle utrotas, men det hade icke skett, och nu öfwergick denna dom en del af dem genom Davids swärd. De woro afgudiske röfwarefolk, som längesedan hade förtjent detta straff. Men huruwida denna dom utfördes, utan att David dermed försyndade sig, är en annan fråga, som endast den rätte domaren kan afgöra.
Illa luktande: förhatlig.
28. Capitel.
David följer Achis. Endors spöke.Och det begaf sig på den tiden, att de Philisteer församlade sin här till att draga ut i strid emot Israel. Och Achis sade till David: Du skall weta, att du och dina män skolen draga ut med mig i hären.
2. David sade till Achis: Nu wäl, du skall se, hwad din tjenare göra skall. Achis sade till David: Derföre skall jag sätta dig till mitt hufwuds waktare i mina lifsdagar.
_547.jpg&oldid=343510){kind=link}