| 538 | Spåqwinnan i Endor. | 1 Samuels Bok. | Cap. 28. |
Mitt hufwuds waktare, d, ä., till öfwerste för min lifwakt.
3. Så war nu Samuel död, och hela Israel hade begråtit honom och begrafwit honom i hans stad Rama.* Så hade Saul bortdrifwit utur landet spåmän och tecknatydare.† *1 Sam. 25: 1. †2 Mos. 22: 18. 3 Mos. 20: 27.
4. Som nu de Philisteer församlade sig, och kommo och lägrade sig i Sunem, församlade ock Saul hela Israel, och lägrade sig i Gilboa.
5. Då Saul såg de Philisteers här, fruktade han sig, och hans hjerta war mycket försoffadt.
6. Och han frågade HERran, och HERren swarade honom icke, hwarken i drömmar eller genom ljus eller genom propheter.* *2 Mos. 28: 30. 4 Mos. 12: 6; cap. 27: 21.
Saul fick icke nu något swar af Herran, ty han hade till fullo ådagalagt, att han icke wille göra Herrans wilja. Han frågade icke med uppriktigt hjerta, derföre war hans fråga ingen rött fråga, utan det war att fresta Gud. Genom ljus, d. ä.: genom Urim och Thummim, ljus och fullkomlighet, som woro Herrans medel att gifwa swar genom öfwerstepresten.
7. Då sade Saul till sina tjenare: Söker mig en qwinna, som en spådomsanda hafwer, att jag må gå till henne och fråga henne. Hans tjenare sade till honom: Si, i EnDor är en qwinna, som hafwer en spådomsanda.
8. Och Saul omskifte sina kläder, och tog andra uppå, och gick dit, och twå män med honom, och kommo om natten till qwinnan; och sade: Kära, spå mig genom spådomsanda, och res mig upp den jag säger dig.
9. Qwinnan sade till honom: Si, du wet wäl hwad Saul gjort hafwer, huru han hafwer förödt de spåmän och tecknatydare utur landet: hwi will du då komma min själ i nätet, att jag skulle blifwa dödad?
10. Då swor Saul henne wid HERran. och sade: Så wisst som HERren lefwer, skall detta icke wara dig räknadt till missgerning.
Då nu Saul icke kunde få något swar på lofligt sätt, så wände han sig till mörka hedniska konster. Denna qwinna hade en spådomsanda, grt.: som besitter en Obh, d. ä.: som mäktar beswärja döda. Huruwida denna qwinna blott war en sådan bedragerska, som föregaf, att hon kunde uppkalla aflidnas andar, eller om hon med tillhjelp af mörka konster och satans makt war i stånd att göra det, säger icke Skriften; men det förra är sannolikast, emedan hon sjelf förundrade sig och förskräcktes, då hon fick se Samuel. Hos Saul wisar sig nu en förskräcklig blandning af gudlöshet och widskepelse. Han will icke omwända sig till Herran, han är nu icke rädd för att göra det som i lagen war så strängt förbjudet, 3 Mos. 20: 27, men han will dock hafwa ett samtal med Herrans tjenare Samuel, som war afsomnad.
11. Då sade qwinnan: Hwem skall jag uppresa dig? Han sade: Res mig Samuel upp.
12. Då nu qwinnan såg Samuel, ropade hon högt, och sade till Saul: Hwi hafwer du bedragit mig? Du är Saul.
Det war icke qwinnan, som uppkallade Samuel, hon hade ingen makt dertill, utan Samuel wisade sig efter Herrans tillåtelse, så snart Saul hade uttalat sin önskan. Nu blef qwinnan förskräckt både för den syn som hon fick se, till straff för sina ogudaktiga konster, och äfwen för Saul, som hon nu till följe af synen kunde weta wara den som talat med henne, och som förut så strängeligen förfarit emot alla beswärjare.
13. Och konungen sade till henne: Frukta dig icke; hwad ser du? Qwinnan sade till Saul: Jag ser gudar stiga upp af jorden.
Gudar är samma ord som står 1 Mos. 1: 1, och brukas om någonting gudomligt, äfwen om öfwerhetspersoner, 2 Mos. 21: 6.
14. Han sade: Huru är hans skapnad? Hon sade: En gammal man kommer upp, och är klädd uti en silkeskjortel. Så förnam Saul, att det war Samuel, och böjde sitt ansigte ned på jorden, och tillbad.
Saul kunde således icke se Samuels ande, men han fick höra honom tala.
15. Och Samuel sade till Saul: Hwi hafwer du gjort mig omak, att du hafwer låtit mig uppresas?* Saul sade: Jag är i stor nöd; de Philisteer strida emot mig, och Gud är wiken ifrån mig, och swarar mig intet, hwarken genom propheter eller genom drömmar; derföre hafwer jag låtit kalla dig, att du skall underwisa mig hwad jag göra skall. *5 Mos. 18: 11.
16. Samuel sade: Hwad will du fråga mig, efter HERren är ifrån dig wiken* och är din owän worden? *1 Sam. 16: 14.
17. HERren warder dig görande, såsom Han genom mig talat hafwer;
_548.jpg&oldid=343512){kind=link}