| 588 | Davids förmaning. | 1 Konunga-Boken. | Cap. 1, 2. |
50. Men Adonia fruktade sig för Salomo, och stod upp, gick bort, och fattade hornen* af altaret. *2 Mos. 27: 2.
Adonia trodde, att han skulle blifwa skonad för altarets skull. Se 2 Mos. 21: 14.
51. Och Salomo wardt sagdt: Si, Adonia fruktar för konung Salomo; och si, han fattar altarets horn, och säger: Konung Salomo swärje mig i dag, att han icke dräper sin tjenare med swärd.
52. Salomo sade: Will han wara redlig, så skall icke ett hår af honom falla på jorden:* men warder något ondt befunnet med honom, så skall han dö. *1 Sam. 14: 45.
53. Och konung Salomo sände bort, och lät hemta honom neder ifrån altaret. Och då han kom, tillbad han konung Salomo; men Salomo sade till honom: Gack i ditt hus.
2. Capitel.
Davids förordning, död. Adonia, Abjathars, Joabs, Simei straff.Som nu tiden led, att David skulle dö, böd han sin son Salomo, och sade:
2. Jag går all werldens wäg:* så war nu tröst och war en man. *Jos. 23: 14.
Ingen kan wara en rätt man i sitt embete och i sin kallelse, utan genom Herrans kraft och i frimodig förtröstan på Honom.
3. Och akta på HERrans din Guds makt, så att du wandrar i Hans wägar, och håller Hans seder, bud, rätter, wittnesbörd, såsom skrifwet är i Mose lag;* på det du skall wara klok i allt det du gör, och ehwart du dig wänder:† *5 Mos. 17: 19. Jos. 1: 8; cap. 23: 6. †5 Mos. 29: 9.
4. På det HERren skall uppwäcka sitt ord, som Han öfwer mig talat hafwer, och sagt: Om dina barn bewara sina wägar, så att de wandra troliga och af allt hjerta och af all själ för mig, så skall aldrig fattas af dig en man på Israels stol.* *2 Sam. 7: 12. Ps. 132: 11, 12.
Salomo, fridens konung, är en bild af den himmelske, den ewige fridsfursten Christus, åt hwilken Fadren gifwit all makt i himmelen och på jorden.
5. Och wet du wäl, hwad Joab, ZeruJa son hafwer gjort mig, hwad han gjorde de twå härhöfwitsmän i Israel, Abner, Ners son, och Amasa, Jethers son, hwilka han drap,* och utgöt krigsblod i friden, och lät komma krigsblod uppå sitt bälte, det omkring hans länder war, och uppå sina skor, som på hans fötter woro. *2 Sam. 3: 27; cap. 20: 10.
6. Gör efter din wishet, så att du icke förer hans grå hår med frid ned till helwete.
David hade under sin regering skonat den brottslige Joab, ty han war en man med stor förmåga och hade gjort David och hans rike stora tjenster, men nu på dödssängen, och då samwetet alltid skärpes hos dem, som frukta Herran, får han se och erkänna, att han häruti felat emot Herrans lag, emedan det är en konungs pligt att straffa den, som illa gör. Rom. 13: 4. Joab hade mördat Abner, 2 Sam. 3: 27, och Amasa, och således med dubbelt brott förtjent döden, 2 Mos. 21: 12. Joab hade äfwen uti Adonias tilltänkta uppror gjort sig skyldig till förräderi emot konungen. David wisste, att landet enligt lagen förorenas genom ohämnade blodsskulder; men han hade försummat sin domarepligt och dermed syndat både emot lagen och emot hela sitt land. Således innebär denna befallning angående Joab ingalunda någon hämndlystnad, utan ånger och bättring. Helwete betyder här, såsom på flera andra ställen, detsamma som grafwen. För de fördömdas boning brukas i Nya Testamentet på grundspråket ett särskildt ord.
7. Och Barsillai barn, den Gileaditens,* skall du bewisa barmhertighet, så att de äta wid ditt bord: förty de gåfwo sig till mig, då jag flydde för din broder Absalom. *2 Sam. 17: 27; cap. 19: 31, 32.
8. Och si, du hafwer Simei när dig, Gera son, Jemini sons af Bahurim, den mig skamligen bannade,* på den tid jag gick till Mahanaim; men han kom neder emot mig wid Jordan; då swor jag honom wid HERran, och sade: Jag will icke dräpa dig med swärd.† *2 Sam. 16: 5; †cap. 19: 16, 18, 23.
9. Men låt icke du blifwa honom oskyldig: ty du är en wis man, och wet wäl hwad du honom göra skall, att du låter hans grå hår med blod komma neder till helwete.
Salomos regering började med ogudaktigas bestraffning, den började med blod, men blef en fridsregering. Den sanna friden kan icke uppstå och hafwa bestånd, utan att det onda utrotas. Till den himmelske fridsfurstens regering hörer också det, att det onda, såwäl i hjertat som i werlden i allmänhet, måste straffas och utrotas. Härtill behöfwas mångahanda medel och hemsökelser; ofta stränga straffdomar och slutligen en förfärlig dom, som de ogudaktige sjelfwa werkställa. Uppb. 14: 19, 20.
David kände Simei förrädiska sinne och wille nu endast göra Salomo uppmärksam derpå.
_598.jpg&oldid=343645){kind=link}