| Salomos guld. | 1 Konungaboken. | Cap. 10, 11. | 607 |
hebenträ pelare i HERrans hus och i konungshuset, och harpor och psaltare för sångare; der kom icke sedan så mycket hebenträ, wardt ej heller sedt, allt intill denna dag.* *2 Chrön. 9: 11.
13. Och konung Salomo gaf drottningen af rika Arabien allt det hon begärde och beddes; förutan det hon gaf denne af sig sjelf; och hon wände om, och drog med sina tjenare i sitt land igen.
Både genom denna drottning och hennes hofstat samt genom Salomos widsträckta handel erhöllo många hedniska folk spridda strålar af Guds uppenbarelses ljus, så att de fingo någon kunskap om den sanne Guden och Hans ord och löften om Messias. Derföre uppstod äfwen ibland hedningarna en wäntan på Honom, som kallas Israels tröst, och alla hedningars tröst. Hag. 2: 8.
14. Men det guld, som till Salomo inkom årligen, war till wigt sexhundrade sex och sextio centner;* *2 Chrön. 9: 13.
15. Förutan det af krämare och köpmän och af apothekare och ifrån de nästa konungar och ifrån de yppersta i landet kom.
16. Och konung Salomo lät göra tuhundrade spetsar af bästa guld; sexhundrade stycken guld lät han till hwar spets;
Spetsar, grt.: sköldar (större).
17. Och trehundrade sköldar* af bästa guld; ju tre pund guld till hwar sköld. Och konungen lade dem uti det huset af Libanons skog. *1 Kon. 14: 26.
Dessa woro mindre sköldar.
18. Och konungen gjorde en stor stol af elfenben, och öfwerdrog honom med ädlaste guld.* *2 Chrön. 9: 17.
19. Och stolen hade sex trappor; och hufwudet af stolen war rundt baktill, och woro stolpar på båda sidor wid sätet, och tu lejon stodo wid stolparne.
20. Och tolf lejon stodo på de sex trappor på båda sidor; sådant är icke gjordt i något konungarike.
21. Alla konung Salomos dryckekar woro af guld; och alla käril uti huset af Libanons skog woro också af klart guld; förty silfwer aktade man intet i Salomos tid;
22. Ty konungens skepp,* som till hafs foro med Hirams skepp, kommo en gång i hwart tredje år, och förde guld, silfwer, elfenben, apor och påfoglar, *1 Kon. 9: 26.
Konungens skepp, grt.: Tharsis skepp, war den handelsflotta, som seglade på Spanien, och måhända äfwen till westra kusterna af Afrika. Skeppen till Indien afgingo från Persiska wiken. Cap. 9: 26.
23. Alltså wardt konung Salomo större med rikedomar och wisdom, än alla konungar på jorden.* *1 Kon. 3: 12, 13. 2 Chrön. 1: 1.
24. Och all werlden begärde se Salomo, att de måtte höra den wishet, som Gud honom i hans hjerta gifwit hade.
25. Och alla buro honom skänker, silfwer och gyldene tyg, kläder och harnesk, örter, hästar, mular, hwart år.
26. Och Salomo drog tillhopa wagnar och resenärer, så att han hade tusende och fyrahundrade wagnar och tolftusen resenärer:* och han lät dem uti wagnsstäderna,† och när konungen i Jerusalem. *1 Kon. 4: 26. 2 Chrön. 1: 14, 15; cap. 9: 25. †1 Kon. 9: 19.
27. Och konungen gjorde, att silfwer i Jerusalem war så mycket som stenar, och cederträ så mycket som mullbärsträ i dalarna.* *2 Chrön. 9: 27.
28. Och man förde hästar utur Egypten till Salomo, och allahanda waror; och konungens köpmän köpte samma waror; *2 Chrön. 1: 16.
29. Och förde dem utur Egypten; hwar wagn för sexhundrade silfwerpenningar, och hwar häst för hundrade och femtio. Alltså förde man dem ock till alla de Hetheers konungar och till de konungar i Syrien genom deras hand.
Jerusalem war på den tiden samlingsplatsen för all jordisk wishet, prakt och härlighet, men det war förgängligt till hela sitt yttre wäsende; ty Salomos rike war blott en swag förebild af ben Fridsfurstens rike, som utlofwad war, Es. 9: 6, 7.
11. Capitel.
Salomos hustrur, fall, näpst, fiender, död.Men konung Salomo älskade många utländska qwinnor, Pharaos dotter, och Moabitiskor, Ammonitiskor, Edomitiskor, Zidonitiskor och Hetheerskor.
2. Af sådana folk, der HERren Israels barn om sagt hade: Går icke till dem, och låter dem icke komma till eder,
_617.jpg&oldid=343699){kind=link}