| Jojachin. | 2 Konunga-Boken. | Cap. 24, 25. | 679 |
det, som konungens i Egypten war, ifrån Egypti bäck allt intill den elfwen Phrath.
8. Aderton år gammal war Jojachin, då han konung wardt, och regerade tre månader i Jerusalem. Hans moder hette Nehustha, Elnathans dotter, af Jerusalem.
9. Och han gjorde det ondt war för HERran, såsom hans fader gjort hade.
10. På den tiden drogo NebucadNezars, konungens tjenare i Babel, upp till Jerusalem, och kringlade staden med bålwerk.* *Dan. 1: 1.
11. Och då NebucadNezar kom till staden med sina tjenare, belade han honom.
12. Men Jojachin, Juda konung, gick ut till konungen af Babel med sin moder, med sina tjenare, med sina öfwerstar och kamererare. Och konungen af Babel anammade honom i sitt rikes åttonde år.
13. Och tog ut dädan alla håfwor* uti HERrans hus och i konungshuset; och slog sönder alla gyldene käril, som Salomo, Israels konung, gjort hade uti HERrans tempel, såsom HERren sagt hade; *2 Kon. 20: 17. Es. 39: 6.
Då icke blott Jojakim hade gjort uppror emot NebucadNezar och derföre blifwit tillfångatagen, utan äfwen Jojachin, som blifwit tillsatt i hans ställe, efter tre månader wille göra sig oafhängig, så kom fienden åter, och nu blef en stor del af folket bortfördt i fångenskap och nästan alla templets dyrbara käril.
14. Och förde bort hela Jerusalem, alla öfwerstar, alla wäldiga, tiotusen fångar och alla timmermän och alla smeder,* och lät intet qwar blifwa, utan det ringaste folket i landet. *1 Sam. 13: 19.
7,000 personer woro de förnämste i landet, 1,000 woro handtwerkare, och de öfrige 2,000 woro troligen hoffolk och deras betjening. Bland dem, som nu bortfördes, woro äfwen propheten Hesekiel samt Mardechai.
15. Och förde bort Jojachin till Babel,* konungens moder, konungens hustrur och hans kamererare; desslikes de myndiga i landet förde han ock fångna bort ifrån Jerusalem till Babel; *2 Chrön. 36: 10.
16. Och hwad bästa folket war, sjutusen, och de timmermän och smeder, tusen, alla starka krigsmän. Och konungen af Babel förde dem till Babel.* *Jer. 52: 28.
17. Och konungen af Babel gjorde Mattanta, hans faderbroder, till konung i hans stad, och förwände hans namn Zedekia.* *Jer. 37: 1.
18. Ett och tjugu år gammal war Zedekia,* då han wardt konung, och regerade elfwa år i Jerusalem. Hans moder hette Hamital, Jeremia dotter, af Libna. *1 Chrön. 3: 15. 2 Chrön. 36: 11. Jer. 52: 1.
19. Och han gjorde det ondt war för HERran, såsom Jojakim gjort hade.
20. Ty det skedde alltså med Jerusalem och Juda utaf HERrans wrede, till dess han kastade dem bort ifrån sitt ansigte. Och Zedekia wardt affällig ifrån konungen i Babel.
Zedekias oförnuftiga motstånd mot den öfwermäktiga Babyloniska makten twärt emot propheten Jeremias starka warningar kan man anse såsom en förblindelse, wållad genom hans egen och folkets hopade syndaskuld. Det olyckliga folket war nu moget till det sista afgörande slaget af sin undergång.
25. Capitel.
Jerusalem belagdt. Zedekia gripen. Templet brändt. Folket bortfördt.Och det begaf sig i nionde året af hans rike, på tionde dagen i tionde månaden, kom NebucadNezar, konungen i Babel, med all sin makt för Jerusalem,* och de lägrade sig der före, och byggde skansar allt omkring. *2 Chrön. 36: 17.
2. Alltså wardt staden belagd allt intill elfte året af konung Zedekia rike.* *Jer. 39: 1; cap. 52: 4.
3. Men i nionde månaden wardt hungern stark i staden, så att folket i landet hade intet äta.* *Jer. 52: 6.
4. Då föll man in i staden, och alla krigsmän flydde om natten den wägen ifrån porten, som går emellan de twå murar åt konungsträdgården. Och de Chaldeer lågo omkring staden. Och han flydde den wägen åt hedmarken.
5. Men de Chaldeers makt jagade efter konungen, och grepo honom på hedmarken wid Jericho. Och alla
_689.jpg&oldid=343851){kind=link}