718

Salomos bön.

2 Chrönike-Boken.

Cap. 1.

utwidgat; tappre hjeltar och en öfwad hjeltehär wakade öfwer landet; folket instämmer med kärlek och rörelse i sin konungs brinnande bön, och wise, med Herrans ande begåfwade män, omgifwa den nye konungens thron. Gudstjensten är i ordning, templets byggnad beslutad, medel dertill äro för handen, propheter och prester, förkunna Herrans wilja och hafwa akt uppå läran. Såsom det dyrbaraste för sitt folk och för hela Guds församling på jorden i alla tider efterlemnade David de härliga psalmer, som icke blott äro uttryck af bön och lofsång och beskrifwa Guds rikes inrättning och nådens anwändande till minneskors omwändelse och frälsning, utan innehålla ock de mest widtomfattande propetior, som sträcka sig genom årtusenden. Många af dessa prophetior äro redan fullbordade, och de öfriga äro för oss såsom stora klara stjernor på framtidens nattliga himmel; de wisa oss hwad tiden lider, de wisa oss hwad wi hafwa att wänta, de äro framtidens häfder, för Guds rike på jorden.

Lyckligt den konung, och lycklig hwarje christen, som kan på samma sätt, som David, sluta sina dagar! Och lyckligt är det folk hwilket allt så går! Saligt är det folk, hwars Gud Herren är!

Ände på första Boken af Chrönikorna.

Den andra Boken af Chrönikorna.

1. Capitel.

Salomos bön, offer, wishet, makt, rikedom.

Och Salomo, Davids son, wardt i sitt rike förstärkt, och HERren hans Gud war med honom, och gjorde honom ju större och större.* *1 Kon. 2: 12, 46. 1 Chrön. 29: 25.

2. Och Salomo talade med hela Israel, med de öfwerstar öfwer tusen och hundrade, med domare och alla förstar i Israel, med de öfwersta fäder:

3. Att de skulle gå, Salomo och hela menigheten med honom, bort till den höjden, som i Gibeon war; ty der war Guds wittnesbörds tabernakel,† som Mose, HERrans tjenare, gjort hade i öknen.** *1 Kon. 3: 4. †1 Chrön. 21: 29. **2 Mos. 36: 1.

4. Ty Guds ark hade David uppfört från KirjathJearim, dit han för honom tillredt hade; förty han hade honom uppslagit ett tabernakel i Jerusalem.* *2 Sam. 6: 17.

5. Men det kopparaltaret,* som Bezaleel, Uri son, Hurs sons, gjort hade, war der för HERrans tabernakel; och Salomo och menigheten plägade söka det. *2 Mos. 38: 1.

6. Och Salomo offrade för HERran på kopparaltaret, som der för dörren af wittnesbördets tabernakel stod, tusende bränneoffer.

7. I samma natten syntes Gud Salomo, och sade till honom: Bed, hwad skall ja gifwa dig?* *1 Kon. 3: 5.

8. Och Salomo sade till Gud: Du hafwer gjort stor barmhertighet med min fader David, och hafwer gjort mig till konung i hans stad.* *1 Chrön. 28: 5.

9. Så låt nu, HERre Gud, dina ord warda sanna till min fader David; ty du hafwer gjort mig till konung öfwer ett folk, det så mycket är, som stoftet på jorden.

10. Så gif mig nu wishet och förstånd, att jag för detta folket må gå ut och in; ty ho förmår döma detta ditt myckna folk?* *4 Mos. 27: 17. 1 Kon. 3: 9.

11. Då sade Gud till Salomo: Efter du hafwer detta i sinnet, och hafwer icke bedit om rikedomar eller egodelar eller om härlighet eller om dina fienders själar eller om långt lif; utan hafwer bedit om wisdom och förstånd, att du må döma mitt folk, der jag dig en konung öfwer gjort hafwer;* *1 Kon. 3: 11.

12. Så ware dig wisdom och förstånd* gifwet; dertill will jag ock gifwa dig rikedomar, egodelar och härlighet, så att din like ibland konungarne för dig icke warit hafwer, ej heller warda skall efter dig.† *1 Kon. 4: 31. †2 Chrön. 9: 22.

Den som beder Herran om wisdom, blifwer