| Josaphats bön. | 2 Chrönike-Boken. | Cap. 20. | 739 |
redligt förwalta sina embeten, derföre kunna de ock frimodigt utöfwa sina embetspligter utan fruktan för följderna och utan anseende till person.
20. Capitel.
Josaphats fiender, fasta, bön, tacksägelse, seger, regemente, skepp.Derefter kommo Moabs barn, Ammons barn och med dem de af Ammonim, till att strida emot Josaphat.
Ammonim d. ä. Maonim, en arabisk folkstam, i cap. 26: 7 kallad Menniter.
2. Och man kom och bådade det Josaphat, och sade: Emot dig kommer ett mäkta stort tal ifrån hinsidan hafwet, af Syrien, och si, de äro i HazezonThamar, det är EnGedi.
Denna stora folkmängd war en blandning af österländska folkslag tillika med Moabiterna och Ammoniterna, hwilka gjorde gemensam sak, för att om möjligt utrota det Judiska folket och taga judalandet i besittning.
3. Men Josaphat fruktade sig, och ställde sitt ansigte till att söka HERran, och lät utropa en fasta i hela Juda.
4. Och Juda kom tillhopa till att söka HERran; kommo ock utaf alla Juda städer till att söka HERran.
5. Och Josaphat trädde in i menigheten af Juda och Jerusalem uti HERrans hus inför nya gården;
6. Och sade: HERre, wåra fäders Gud, är icke du Gud i himmelen, och råder öfwer alla hedningarnas riken? Och i din hand är kraft och makt,* och ingen är, som emot dig stå kan. *1 Chrön. 29: 12. Matth. 6: 13.
7. Hafwer du wår Gud icke fördrifwit detta lands inbyggare för ditt folk Israel, och hafwer gifwit det Abrahams din wäns säd till ewig tid?
8. Så att de hafwa bott deruti, och byggt sig derinne till ditt namn en helgedom, och sagt:
9. Om något ondt, swärd, straff, pestilentie, eller hård tid öfwer oss komme, skulle wi stå för detta hus inför dig; förty ditt namn är i detta hus; och ropa till dig i wår nöd, så wille du höra dertill och hjelpa.* *1 Kon. 8: 37, 38. 2 Chrön. 6: 28, [et]c.; cap. 7: 13.
10. Nu si, Ammons barn, Moab och de af Seirs berg, öfwer hwilka du icke lät Israels barn draga, då de foro utur Egypti land, utan de måste wika af ifrån dem, och icke förderfwa dem.* *5 Mos. 2: 4, 5, 9, 19.
11. Och si, de låta oss det umgälla, och komma till att utdrifwa oss utur ditt arf, som du oss gifwit hafwet.
12. Wår Gud, will du icke döma dem? Ty i oss ingen makt emot denna stora hopen, som emot oss kommer; wi weta icke, hwad wi göra skala; utan wåra ögon se till dig.* *Ps. 121: 1.
13. Och hela Juda stod för HERran med sina barn, hustrur och söner.
Då konung och folk på detta sätt förena sig i förödmjukelse och bön inför Herran, så äro de oöfwerwinneliga. Ingen mensklig makt och icke ens hela helwetets makt kan öfwerwinna ett rike, som med sådan anda håller sig till den allsmäktige Beskyddaren. Nej, icke en gång en enda enskild menniska kan öfwerwinnas, som står i en sann tro på Herran. Wäl kan en sådan menniska dödas, om Herren tillåter, men derigenom öfwergår hon till den fulla ewiga segern. Märkom wäl: till den stora segern under Josaphat bidrogo icke blott kraftiga män med sina wapen. utan konung och folk, män, qwinnor och barn kämpade med trogna böner, och detta war det starkaste, det segerrikaste wapnet.
14. Men öfwer Jahasiel, Sacharia, son, Benaja sons, Jehiels sons, Mattania sons, den Leviten utaf Assaphs barn, kom HERrans Ande midt i menigheten;
Till swar på bönen kom först den Helige Ande med en tröstande uppenbarelse. Men icke blott i denna stora församlingen skedde det så, utan äfwen på den swagaste trogna bön hos den enskilda menniskan följer någon utgjutelse af Guds Andas gåfwor och således ett swar från himmelen, äfwen om det icke af den bedjande förnimmes. Icke det swagaste Guds barn beder en enda bön, utan att på något sätt få swar af den Helige Ande.
15. Och sade: Akter härtill, hela Juda, och I Jerusalems inbyggare, och konung Josaphat: Så säger HERren till eder: I skolen icke frukta eder eller gifwa eder för denna stora hopen; ty det striden icke I, utan Gud.
16. I morgon skolen I draga ned till dem; och si, de draga upp till Ziz, och I skolen råka dem wid bäcken för öknen Jeruel.
17. Förty I skolen icke strida i denna saken; allenast träder fram, och står, och ser HERrans salighet,* den med eder är. Juda och Jerusalem, frukter eder icke, och gifwer eder icke; i morgon drager ut emot dem, HERren är med eder. *2 Mos. 14: 13.
_749.jpg&oldid=343982){kind=link}