Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 887.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
69
Register.

Amazia, en prest i BethEl, som anklagar propheten Amos, Amos 7: 10.

Amead, en stad i Assers slägte, Jos. 19: 26.

Amen, sannerligen, så skall det ske, 4 Mos. 5: 22. 5 Mos. 27: 15, [et]c.

Amethist, en ädelsten, 2 Mos. 28: 19; cap. 39: 12. Uppb. 21: 20.

Ami, en Judisk man efter den Babyloniska fångenskapen, Esra 2: 57.

Amitthai, Jone prophetens fader, 2 Kon. 14: 25. Jon. 1: 1.

Amma, aln, ett berg, 2 Sam. 2: 24.

Ammi, mitt folk; Loths son, den hans yngre dotter födde honom, 1 Mos. 19: 38.

Ammiel, mitt folk är Herrans, Gemalli son af Dans slägte, som bespejade Canaans land, 4 Mos. 13: 13. Machirs fader, 2 Sam. 9: 4. BathSua fader, 1 Chrön. 3: 5. ObedEdoms son af Levi slägte, 1 Chrön. 26: 5.

Ammihud, Elisama fader, 4 Mos. 1: 10. Samuels fader, cap. 34: 20. Thamai fader, 2 Sam. 13: 37. Uthai fader af Perez slägt, 1 Chrön. 9: 4.

Amminadab, förste öfwer friwilligt folk; af Juda, 2 Mos. 6: 23. 4 Mos. 1: 7; cap. 10: 14. Ruth 1: 20. Matth. 1: 4. Luc. 3: 33. Äfwen Kehats fader, 1 Chrön. 6: 22.

AmmiNadib, friwilligt folk, Högaw. 6: 11.

AmmiSaddai, Ahiesers fader af Dans slägte, 4 Mos. 1: 12; cap. 2: 25.

Ammon, folkrik; Loths son, 1 Mos. 19: 38. De Ammoniters fader, 5 Mos. 23: 3. Dom. 11: 32. 2 Sam. 10: 1. Ammoniterna skola Israels barn ingen skada göra, 5 Mos. 2: 19. De skola icke komma in i Herrans församling; ej ens efter tionde led, cap. 23: 3. Neh. 13: 1. De blifwa slagne af Israels barn, under den domaren Jephtah, Dom. 11: 33. Och sedan af Saul, 1 Sam. 11: 11. Af Joab, 2 Sam. 8: 12; cap. 10: 1; cap. 12: 26.

Emot Ammon warder propheteradt, Ps. 83: 8. Jer. 49: 1. Hes. 21: 29; cap. 25: 2. Amos 1: 13. Zeph. 2: 8.

Amnon, konung Davids son, 1 Chrön. 3: 1. Förkränker sin syster Thamar, 2 Sam. 13: 1, [et]c. För hwilket han sedan blifwer ihjälslagen af sin broder Absalom, cap. 13: 28.

En annan, Simeons son, 1 Chrön. 4: 20.

Amok, en prest som med Serubbabel kom till Jerusalem, Neh. 12: 7.

Amon, Manasse son, konung i Juda, 2 Kon. 21: 18. Blifwer ihjälslagen, v. 23. Efter honom blef hans son Josia konung, cap. 22: 1.

En borgmästare, som satte Micha i fängelset, för det han sade Achab sanningen, 1 Kon. 22: 26.

Amori eller Emori, Canaans son, efter hwilken de Amoriter kallas, 1 Mos. 10: 16. 1 Chrön. 1: 14.

Amos war tillförene en fäherde, och hemtade mullbär, Amos 7: 14. Om hans lägenhet, och hwad tid han propheterade, läs Amos 1: 1. Blifwer fördrifwen, cap. 7: 12.

Amoz, Esaie prophetens fader, 2 Kon. 19: 2. 2 Chrön. 26: 22. Es. 1: 1. Nahums son, Luc. 3: 25.

Amphipolis, en stad i Macedonien wid floden Strymon, Ap.G. 17: 1.

Amplias, en ibland de trogne i Rom, Rom. 16: 8.

Amram, den som upphöjer folket; Kehats första son, Aasrons och Moses fader, 2 Mos. 6: 1820. 4 Mos. 3: 19. 1 Chrön. 6: 218.

Amraphel, den som afsäger domen; konungen i Sinear, 1 Mos. 14: 1. Han förer krig emot Sodom, v. 2.

Amri eller Omri, Benjamins sonson, 1 Chrön. 7: 8.

En annan, Athalia fader, 2 Kon. 8: 26. Äfwen en ogudaktig konung i Israel, 1 Kon. 1: 16, 17, 22, 23. Emot Amri propheteras, Micha 6: 16.

Amzi, Bani son, en Levit, 1 Chrön. 6: 46. Äfwen Sacharia son, Neh. 11: 12.

Ana, Aholibama Esaus hustrus fader, 1 Mos. 36: 2. Äfwen Seirs fjerde son, 1 Chrön. 1: 38. Äfwen Sibeons son, som fann mulåsnor (källor) i öknen, 1 Mos. 36: 24.

Anab, windrufwa; en stad wid Hebron, Jos. 11: 21; cap. 15: 50.

Anaharath, en stad i Isaschars slägte, Jos. 19: 19.

Anaja, Herren warder swarandes; en Israelit, som war med Esra, Neh. 8: 4.

Anammelech, en afgud i Samarien, 2 Kon. 17: 31.

Anamim, Mizraims son, 1 Mos. 10: 13. 1 Chrön. 1: 11.

Anan, en judisk befallningsman, Neh. 10: 26.

Anani, Eljoenai sjunde son, 1 Chrön. 3: 24.

Anania, Herren warder swarandes; så kallas en stad i Benjamin, Neh. 11: 32.

En lärjunge, som med sin hustru Saphira säljer sin åker med bedrägeri, och blifwer hasteligen död, Ap.G. 5: 1, 2, 5, 10.

Ananias, en lärjunge i Damascus, warder sänd till Paulus att gifwa honom sin syn igen, Ap.G. 9: 1017.

Ananias, en öfwersteprest, befaller slå Paulus på munnen, Ap.G. 23: 2.

Anath, Samgars fader, Dom. 3: 31. cap. 5: 6.

Anathoth, Bechers son, 1 Chrön. 7: 8. En judisk höfwitsman, Neh. 10: 19. — En stad i Benjamin, Jeremia födelseort, Jer. 1: 1; cap. 29: 27. Samt presten AbJathars åker, 1 Kon. 2: 26. Anathothiter wille icke höra Jeremia, Jer. 11: 21.

Andreas, warder af Christus kallad till apostlaembetet, Matth. 4: 18. Marc. 1: 16, 17. Luc. 6: 14. Joh. 1: 40.

Andronichus, en af de trogna Judar i Rom, Rom. 16: 7.

Anem, 1 Chrön. 6: 73.

Aner, en Amorit, som war i förbund med Abraham, 1 Mos. 14: 13. — En Levit-stad uti Manasse, 1 Chrön. 6: 70.

Aniam, 1 Chrön. 7: 19.

Anim, Juda stad, Jos. 15: 50.

Annas, Caiphe swärfader, en öfwersteprest, Luc. 3: 2. Joh. 18: 13. Ap.G. 4: 6. Sände Christus till Caipas, Joh. 18: 24. War en Sadduce, Ap.G. 5: 17.

Anthothia, 1 Chrön. 8: 24.