Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 907.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
89
Register.

Midianiters händer, cap. 6: 14. Han slår omkull Baals altare, och kallas Jerub Baal, v. 28, 32. Blifwer orsak till afguderi, Dom. 8: 24. Regerade i 40 år, cap. 8: 22. Om hans tro, Ebr. 11: 32.

Gideoni; Abidans fader, öfwerstens öfwer Benjamin i öknen, 4 Mos. 1: 11; cap. 2: 22.

Gihon, utgång; en flod som utgick af Paradiset, 1 Mos. 2: 13. Äfwen en ort wid Jerusalem, 1 Kon. 1: 33. Här war en wattubäck, som ock kallades Gihon, 2 Chrön. 32: 30; cap. 33: 14.

Giladi; en trumpetare i templet, Neh. 12: 36. Gilboa; ett berg i Manasse, der Saul med sina söner omkom, 1 Sam. 28: 4; cap. 31: 1. 2 Sam. 1: 621. 1 Chrön. 10: 1.

Gilead, wittneshöjd; ett berg, så kalladt af Jacob, 1 Mos. 31: 48. 4 Mos. 32: 26. 5 Mos. 2: 36. Jos. 12: 2. Dom. 5: 17. 1 Sam. 11: 1. 2 Sam. 2: 4. 1 Kon. 4: 13. 2 Kon. 8: 28. 1 Chrön. 2: 22. Högaw. 4: 1; cap. 6: 4. Micha 7: 14. Obadj. 19 v.

Gilgal, hjul; en af Israels förstäder, Jos. 4: 19. Låg emellan Jordan och Jericho: der blef folket omskuret, och höll Påska, cap. 5: 2, 7, 10. Gibeoniter komma till Josua i Gilgal, cap. 9: 3, [et]c. Josua uppreser 12 stenar dersammastädes, Jos. 4: 20. Se widare cap. 12: 23. Dom. 3: 119. 1 Sam. 7: 16; cap. 10: 8; cap. 11: 14; cap. 13: 4, 8, 15; cap. 15: 7, 33. 2 Sam. 19: 1540. 2 Kon. 2: 1; cap. 4: 38. Neh. 12: 29. Os. 4: 15; cap. 9: 15; cap. 12: 11. Amos 4: 4; cap. 5: 5. Micha 6: 5.

Gilo; en stad i Juda, Jos. 15: 51. Achitophel war en Gilonit, 2 Sam. 15: 12; cap. 23: 34.

Gimso, en stad i Juda, den de Philisteer innehade i konung Ahas tid, 2 Chrön. 28: 18.

Ginath; Thibni fader, som blef utwald till konung i Israel, 1 Kon. 16: 21.

Ginnethon; en prest efter det Babyloniska fängelset, Neh. 10: 6.

Girgasi, Canaans son, 1 Mos. 10: 16. Af hwilken de Girgaseer eller Girgesiter komne äro, cap. 15: 21. 5 Mos. 7: 1. Jos. 24: 11. Neh. 9: 8.

Gisonit; så kallas Hasem, Davids hjelte, 1 Chrön. 11: 34.

Gispa; en af Nethinim i Jerusalem, Neh. 11: 21.

Gitta Hepher, nedergrafwen press; en stad i Sebulons slägte, Jos. 19: 13. Se Gath Hepher.

Gittaim; en stad i Edoms land, 2 Sam. 4: 3. Neh. 11: 33.

Gittith, ett strängaspel, som förmenas wara i Gath uppfunnet, Ps. 81 och 84.

Gnidus eller Cnidus, en stad i Lycien; dit Paulus kom, Ap.G. 27: 7.

Goath; en ort wid Jerusalem, Jer. 31: 39.

Gob; en ort i de Philisteers land, 2 Sam. 21: 18, 19.

Gog; Simei fader af Rubens slägte, 1 Chrön. 5: 4. Äfwen en förste i Mesech och Tubal, Hes. 38: 2, 3, 16, 18. Uppb. 20: 8.

Golan; en fristad i Basan uti Manasse halfwa slägte, 5 Mos. 4: 43. Jos. 20: 8; cap. 21: 27.

Golgatha, hufwudskalleplats, Matth. 27: 33. Marc. 15: 22. Joh. 19: 17.

Goliath; en rese ifrån Gath, en Philisteer, 1 Sam. 17: 4. Hans längd, v. 4. Strider emot Israel, v. 8, 23. Blifwer ihjälslagen af David med en slungosten, v. 49—51.

Gomer, en som fulländar; Japhets första son, 1 Mos. 10: 2. 1 Chrön. 1: 5. Af hwilken de Gomeriter komma, Hes. 38: 6. Gomer kallad ock propheten Oseas hustru, Os. 1: 3.

Gomer, ett Ebreiskt mått, 2 Mos. 16: 16, 18, 22, 32, 36.

Gomorrha; en af de fem städer i Canaan, öfwer hwilka Herren lät regna eld och swafwel, 1 Mos. 10: 19; cap. 13: 10; cap. 14: 2; cap. 19: 24. 5 Mos. 29: 23.

Gosan; en flod och land i Assyrien, hwarest de fångne af 10 Israels slägter blefwo förde, 2 Kon. 17: 6; cap. 18: 11. 1 Chrön. 5: 26.

Gosen; ett land i Egypten, hwarest Israels barn bodde, 1 Mos. 45: 10; cap. 46: 28, 29; cap. 47: 4, 27. 2 Mos. 8: 22; cap. 9: 26. Äfwen ett land hos de Cananeer, som Josua intog, Jos. 10: 41; cap. 11: 16.

Greker, Joh. 12: 20. Ap.G. 14: 1; cap. 17: 4. Rom. 1: 16; cap. 2: 10. 1 Cor. 1: 22. Gal. 3: 28.

Grisim eller Garizim; ett berg i Ephraim och Manasse wid Sichem, på hwilket de stodo och wälsignade, 5 Mos. 11: 29; cap. 27: 12.

Gudgoda; en ort i öknen, 5 Mos. 10: 7.

Guni; Naphthali son, 1 Mos. 46: 24. 1 Chrön. 7: 13. Af hwilken de Guniter kommo, 4 Mos. 26: 48. Äfwen en af Gads slägte, 1 Chrön. 5: 15.

Gur; en stad i Manasse, 2 Kon. 9: 27.

GurBaal; en stad i Arabien, 2 Chrön. 26: 7.

H.

Habaja, en prest, Esra 2: 61. Neh. 7: 63.

Habacuc, en prophet af Simeons slägte, Hab. 1: 1.

Habarim, de som bo i den staden Beeroth, Jos. 18: 25. Synes hafwa sitt namn af en brunn som der war, 2 Sam. 20: 14.

Habazinia, Jeremie fader, Jer. 35: 3.

Habel, se Abel.

Habor, en stad i Assyrien, 2 Kon. 17: 6; cap. 18: 11. 1 Chrön. 5: 26.

Hachalja, Nehemie fader, Neh. 1: 1.

Hachila, förtröstan; en fast ort i Juda, hwarest David sig en tid uppehöll emot Saul, 1 Sam. 23: 19; cap. 26: 1.

Hachmoni, Jasabeams, Davids förnämsta hjeltes fader, 1 Chrön. 11: 11. Jehiels fader, 1 Chrön. 27: 32.

Hadad, Hadar, Bedads son, en konung i Edoms land, som slog de Midianiter, 1 Mos. 36: 36. 1 Chrön. 1: 46. Eu konung i Edom, 1 Chrön. 1: 50. Som ock kallas Hadar, 1 Mos. 36: 39. En af Edom, som war Salomos motståndare, 1 Kon. 11: 14. Se Hadar.

HadadEser, Rehobs son, konung i Zoba, 2 Sam. 8: 3. Blifwer öfwerwunnen, och hans här slagen af David, cap. 10: 16, 19. 1 Chrön. 18: 3. Skrifwes ock HadarEser.

HadadRimmon, en stad i Megiddon, Zach. 12: 11.

Hadar, Hadad, härlig; Ismaels son,