Mallothi, Hemans son, 1 Chrön. 25: 4.
Malluch, Hasabia son, af Levi slägte, 1 Chrön. 6: 44. Äfwen en annan af Harims slägte, Esra 10: 29. Neh. 12: 2.
Mamre, kallas Hebron, 1 Mos. 23: 19. Hwarest Abraham bodde, cap. 14: 13. Och byggde Herran om ett altare, cap. 13: 18. Fägnade de tre män, cap. 18.
Mammon, rikedom, rikedomens afgud, Matth. 6: 24. Luc. 16: 9.
Man, hwad är detta? gåfwa, skänk; regnar af himmelen, 2 Mos. 16: 14, 15. 4 Mos. 11: 7. 5 Mos. 8: 3. Ps. 78: 24. Ps. 105: 40. Man skulle samlas något hwar dag, 2 Mos. 16: 4, 5. Man kallas englabröd, Ps. 78: 25. Himmelsbröd, Ps. 78: 24. Ps. 105: 40; skulle gömmas till åminnelse, 2 Mos. 16: 32, 33; blifwer föraktadt af Israels barn, 4 Mos. 11: 6; upphörde då Israels barn kommo in i Canaans land, Jos. 5: 12.
Christus liknar sig wid Man, Joh. 6: 31, 32, 49, 58. Man förebildade Christus, 1 Cor. 10: 3. Kallas ock Manna, Joh. 6: 49.
Manahat, Sobals son, 1 Mos. 36: 23. 1 Chrön. 1: 40.
Manahem, lärare i Antiochien, Ap.G. 13: 1.
Manasse, Josephs förstfödde son, 1 Mos. 41: 51. Blifwer wälsignad af Jacob, cap. 48: 14. Hans efterkommande, 4 Mos. 1: 34; cap. 26: 28, 29. Dess arfwedel, 1 Mos. 48: 5. 4 Mos. 32: 33. 5 Mos. 3: 13. Jos. 17: 1.
Manasse, konung Hiskie son, blifwer konung i Juda, 2 Kon. 21: 1. 2 Chrön. 33: 1. Om hans ogudaktiga lefwerne, 2 Kon. 21: 2, [et]c. 2 Chrön. 33: 2. För Manasse synder hotar Gud Jerusalem och Juda, 2 Kon. 21: 10. Jer. 15: 4. Manasse blifwer fången bortförd till Babel, 2 Chrön. 33: 11. Han gör bättring och kommer till sitt rike igen, v. 12, 13. Han blifwer död, och hans son Ammon blifwer konung efter honom, 2 Kon. 21: 18. 2 Chrön. 33: 20. Matth. 1: 10. Han kallas ock Er, Luc. 3: 28.
Manasse, en af Pahats barn, Esra 10: 30.
Manoah, ro; Simsons fader af Dans slägte, Dom. 13: 2; cap. 16: 31.
Manuhoth, ett land, 1 Chrön. 2: 52.
Maoch, Achis fader, konungens i Gath, 1 Sam. 27: 2.
Maon, en stad i Juda, Jos. 15: 55. En ort i öknen Siph, hwarest Saul kringhwärfde David, 1 Sam. 23: 24, 25. Sammai son, en öfwerste i Bezur, 1 Chrön. 2: 45.
Mara, bitter; ett ställe i öknen Sur, det femte Israels barns läger; der war bittert watten; det blifwer sött af ett trä, som Mose kastar deruti, 2 Mos. 15: 23, 25. Så kallade ock sig sjelf Naemi, Ruth 1: 20.
Marala, en gränsort wid Sebulon, Jos. 19: 11.
MaranAtha, Herren kommer; 1 Cor. 16: 22.
Marcus, en evangelist, Petri lärjunge, 1 Pet. 5: 13. Äfwen en annan med det namnet Johannes, ´Ap.G. 12: 12. Barnabe syssling, Col. 4: 10, han tager Marcus till sig, Ap.G. 15: 39. Med honom blef Paulus oense, men strax till rätta igen, cap. 15: 39. Han war Pauli tjenare, 2 Tim. 4: 11. Philem. v. 24.
Mardechai, Jairs son, Esthers förmyndare och slägting, blef förd fången till Babylon, Esth. 2: 5, 7. Han klagar öfwer Judarnes förderf, cap. 4: 7, 8. Blifwer upphöjd af konungen, cap. 6: 10. Kommer till Jerusalem igen, Esra 2: 2. Neh. 7: 7.
Maresa, arfskap, en stad i Juda, Jos. 15: 44. 2 Chrön. 11: 8. Propheten Michas fäderneort, Micha 1: 1. Jer. 26: 18. Och propheten Eliesers, 2 Chrön. 20: 37. Maresa kallas ock Calebs son, 1 Chrön. 2: 42; cap. 4: 21.
Maria, bitterhet; Christi moder, blifwer helsad af engelen, Luc. 1: 43. Besöker Elisabet, och prisar Herran med lofsång, v. 39, 46. Hon reser med Joseph till BethLehem att låta beskatta sig, och föder der Guds Son, Luc. 2: 4–6. Flyr in i Egypten, Matth. 2: 14. Drager derifrån igen in i Judiska landet, till Nazareth, v. 21. Hon finner Christus i templet, Luc. 2: 46. War tillstädes i Cana i Galileen, Joh. 2: 3, 4. Christus kallas Marie son, och hon Hans moder, Luc. 2: 48, 51. Marc. 6: 3. Hon stod wid Christi kors, och blef Johannes anbefalld, Joh. 19: 25, 26. Höll sig till apostlarna, Ap.G. 1: 14.
Maria, Marthe syster, smorde Christum, Matth. 26: 7. Marc. 14: 3. Joh. 11: 2; cap. 12: 3.
Maria Cleophe, står wid Christi kors, Joh. 19: 25.
Maria Magdalena; se Magdalena.
Maria, Jacobi och Jose moder, Matth. 27: 56. Marc. 15: 40. Hon går till Christi graf, Marc. 16: 1.
Maria, Johannis Marci moder, Ap.G. 12: 12. Äfwen en annan, Rom. 16: 6.
Marsena, en förste i konung Ahasveri hof, Esth. 1: 14.
Martha, Marie syster, hon herbergerar Christus, Luc. 10: 38, 39. Om hennes tro, Joh. 11: 27; cap. 12: 2.
Mas, Arams son, 1 Mos. 10: 23. Uti 1 Chrön. 1: 17 kallas han Masech.
Masai, Adiels son, 1 Chrön. 9: 12.
Masal, liknelse; Leviternas stad i Carmel i Assers slägte, 1 Chrön. 6: 74. Som kallas, Jos. 19: 26, Miseal.
Masech; se Mas.
Mashith, förförelse, ett berg wid Jerusalem, der Salomo byggde ett afgudiskt tempel, 2 Kon. 23: 13.
Masreka, en stad i Edom, 1 Mos. 36: 36. 1 Chrön. 1: 47.
Massa, försökelse; en ort i öknen wid Raphidim, kallad Massa och Meriba, der Gud låter flyta watten af hälleberget, 2 Mos. 17: 7. 5 Mos. 6: 16; cap. 9: 22; cap. 33: 8. Ps. 95: 8. Ebr. 3: 7.
Äfwen Ismaels son, 1 Mos. 25: 14. 1 Chrön. 1: 30.
Matthan, gåfwa; Sephatja fader, en förstes i konung Zedekie hof, Jer. 38: 1. Äfwen en Baals prest i Jerusalem, 2 Kon. 11: 18. 2 Chrön. 23: 17. Äfwen en af Christi förfäder, Matth. 1: 15. Skrifwes Mattham.
Matthana, en stad wid Arnon i Moabs land, 4 Mos. 21: 18.
Mattanja, Herrans gåfwa: Micha son af Levi slägte, 1 Chrön. 9: 15. Äfwen Humans son, 1 Chrön. 25: 4. Äfwen en Levit af Assaphs slägte, 2 Chrön. 29: 13. En prest, Neh. 12: 8, 25, 35.
_927.jpg&oldid=344473){kind=link}