Enligt förslaget skyddas fotografisk bild, liksom för närvarande, oberoende av vad den återger. Under lagen är sålunda att hänföra icke blott fotografier av personer, naturscenerier, händelser o. dyl. utan även fotografier av föremål, konstverk o. s. v. I sakens natur ligger dock, uttalar kommittén, att fotografiska kopior i originalstorlek av affärshandlingar, ritningar o. dyl. knappast kan anses som »bilder» och därför icke är föremål för skydd. Däremot torde s. k. mikrokopior av handlingar principiellt böra anses som skyddade.
Kommittén framhåller, att det utan särskilt stadgande torde vara klart att fotografisk bild är skyddad även där upptagningen sker på film, avsedd för kinematografisk visning.
Härefter övergår kommittén till frågan om fotografirättens innehåll. Enligt kommittén gör sig här, liksom inom upphovsrätten, två huvudsynpunkter gällande. Fotografen bör erhålla rättsliga möjligheter att ekonomiskt utnyttja sitt alster. Han är dessutom, där fråga är om mera kvalificerade produkter, i behov av skydd för vissa ideella intressen som han knyter till alstret. I förevarande paragraf upptages regler om rättens innehåll i det förra avseendet; bestämmelser som väsentligen avser att skydda de ideella intressena har förts till 2 §.
I fråga om den ekonomiska rätten framhålles, att i stort sett samma synpunkter gör sig gällande som vid motsvarande spörsmål inom upphovsrätten. Kommittén hänvisar till den utläggning av ämnet, som givits under 2 § i förslaget till lag om upphovsrätt, samt uttalar att vad där anförts, tillämpat på nu förevarande område, innebär att ett fotografi kan ekonomiskt utnyttjas i huvudsak på två olika vägar: genom att det mångfaldigas i olika former (fotografiska kopior, film, tryck o. s. v.) och genom att det visas för allmänheten (skioptikon, film o. s. v.). Principiellt bör båda dessa huvudformer för utnyttjande förbehållas åt fotografen. I enlighet härmed har denne i förslaget förklarats äga uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och att visa den offentligt.
Vad angår befogenheten att framställa exemplar av bilden motsvarar denna den nuvarande rätten att genom fotografi mångfaldiga bilden. Att uttrycket mångfaldiga ersatts med orden »framställa exemplar av» innebär, framhåller kommittén, icke någon ändring i sak; härmed avses blott, liksom i förslaget till lag om upphovsrätt, att göra klart att framställning även av ett enda exemplar principiellt omfattas av rätten. Däremot föreligger en utvidgning såvitt angår de metoder för mångfaldigande som avses. För närvarande gäller fotografens rätt endast mångfaldigande genom fotografi. De fotografiska metoderna, under vilka är att hänföra även fotomekaniska förfaranden såsom djuptryck, fotogravyr o. s. v., är också de mest betydelsefulla. Fotografier användes emellertid ofta, särskilt inom reklambranschen, såsom förlaga för teckningar av olika slag. Även andra former för efterbildning kan tänkas; ett fotografi kan återges genom etsning eller annat grafiskt förfarande eller genom målning. Samtliga dessa fall bör enligt kommitténs mening omfattas av rätten och täckes av den valda generella
