Sida:Bihang till riksdagens protokoll år 1960 Första samlingen sjunde bandet Kungl Majts prop 17.djvu/343

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
341
Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1960

I paragrafen, som motsvarar 10 § kommittéförslaget, regleras rätten till beställda fotografier.


Gällande rätt. Enligt 5 § första stycket gällande fotografilag går vid fotografs död hans rätt enligt lagen över till hans dödsbodelägare. Enligt andra stycket må fotografs rätt enligt lagen, med eller utan villkor eller inskränkning, överlåtas till annan. I anslutning härtill stadgas i 6 § första stycket, att om fotografisk bild övergår i annans ägo, fotografens rätt ej är innefattad i överlåtelsen, med mindre särskilt avtal därom skett. Enligt andra stycket skall dock, om bilden är framställd efter beställning, rätten övergå till beställaren, där ej annat uttryckligen avtalats.


Kommittén. Att rätt till fotografisk bild helt eller delvis kan överlåtas har kommittén icke ansett behöva uttalas i lagtexten; dess förslag upptager därför icke någon motsvarighet till den nu gällande bestämmelsen härom.

Kommittén har övervägt, huruvida i fråga om överlåtelse av rätten borde upptagas särskilda avtalsregler, motsvarande dem som influtit i 3 kap. i förslaget till lag om upphovsrätt. På detta område har dock, framhålles det, ännu icke utbildats så fasta sedvanor och kutymer, att de kan läggas till grund för en sådan reglering. Kommittén har därför icke ansett tiden mogen att föreslå lagstiftning i ämnet. Endast i ett praktiskt betydelsefullt spörsmål, nämligen frågan hur med avseende å beställda bilder rättsförhållandet gestaltar sig mellan fotografen och beställaren, har det synts kommittén påkallat att upptaga särskilda regler.

I denna fråga uttalar kommittén, att det enligt dess mening icke kan anföras något giltigt skäl för att bibehålla den nu gällande presumtionsregeln, att fotografens rätt, där ej annat uttryckligen avtalats, övergår till beställaren. Huruvida och i vad mån beställaren skall äga rätt att förfoga över bilden bör avgöras med ledning av beställningsavtalets innehåll och omständigheterna i övrigt. I vissa fall lär avtalet visserligen, även om det icke upptager några bestämmelser därom, kunna tolkas så, att beställaren förvärvat hela rätten till bilden. I andra fall leder emellertid en avtalstolkning till att beställaren endast erhållit rätt att använda bilden för det ändamål, för vilket den beställts, och att rätten i övrigt stannar kvar hos fotografen. Då den nu gällande presumtionsregeln innebär ett hinder för en sådan fri avtalstolkning, har kommittén ansett den icke böra överföras till förslaget.

Om presumtionsregeln upphäves, blir huvudregeln att fotografen, där annat icke avtalats eller får anses vara avtalat, har fotografirätten i behåll. Enligt kommitténs mening bör beställaren emellertid skyddas mot att fotografen utan hans tillstånd mångfaldigar bilden eller gör den tillgänglig för allmänheten. Detta gäller i första hand i fråga om porträtt och liknande; även eljest har beställaren ofta sådant personligt intresse i bilden, att det icke bör förekomma att fotografen förfogar över denna utan hans samtycke. Till skydd för beställarens här avsedda intresse har kommittén i första