Sida:Bihang till riksdagens protokoll år 1960 Första samlingen sjunde bandet Kungl Majts prop 17.djvu/345

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
343
Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1960

Styrelsen föreslår därför att förevarande stadgande ändras så, att beträffande beställda bilder fotografens rätt, där ej annat uttryckligen avtalats, övergår till beställaren. Svenska bokförläggareföreningen understryker synpunkten, att beställningsfotografer regelmässigt är yrkesmän, under det att beställarna ofta är amatörer; det bör därför åligga fotografen-yrkes-mannen att genom påstämpling på bilden eller på annat sätt göra förbehåll, om han ej överlåter hela sin rätt till beställaren. Liknande uttalanden göres av Stockholms handelskammare och svenska försäljnings- och reklamförbundet. Svenska tidningsutgivareföreningen hemställer bestämt att nuvarande regel bibehålles. I praxis, exempelvis i gällande avtal mellan föreningen och fotograforganisationerna, anses rätten till beställda bilder tillhöra beställaren. Av allmänheten torde det också uppfattas såsom fullkomligt självklart, att den som exempelvis beställer ett porträtt har rätt att fritt förfoga däröver. Till förmån för nuvarande ordning uttalar sig vidare publicistklubben, styrelsen för konstnärernas riksorganisation, föreningen svenska tecknare, föreningen svenska affischtecknare och svenska annonsörers förening.

Statens konstråd behandlar frågan såvitt rör fotografier, som en konstnär beställer av sina verk. Konstrådet framhåller att värdet av den rätt, som enligt den nuvarande presumtionsregeln tillkommer konstnären-beställaren, är tämligen begränsat, då fotografen behåller äganderätten till negativet. Förslagets ståndpunkt kommer därför måhända icke att för konstnären innebära någon ändring av större saklig betydelse; fortfarande liksom hittills torde det bli nödvändigt för konstnären och fotografen, om de vill ha klarhet rörande rätten till mångfaldigande, att närmare avtala därom. En viss försämring av konstnärens rättsläge innebär dock den föreslagna ändringen. Han skulle icke längre utan vidare kunna med hjälp av ett av honom beställt fotografi utöva sin upphovsrätt. Konstrådet anser icke denna försämring vara befogad. Hur kvalificerat ett sådant fotografi än må vara ur fotografisk synpunkt, måste det dock såsom en produkt av andligt skapande till alldeles övervägande del tillgodoräknas konstnären såsom upphovsman. Den som har upphovsrätt till ett konstverk och som beställer ett fotografi av detta bör därför få begagna fotografiet för utövande av sin upphovsrätt. Konstrådet hemställer, att till förevarande stadgande måtte fogas en bestämmelse av denna innebörd.

Svenska fotografernas förbund, bildleverantörernas förening och Sveriges radio anser att i förslaget borde upptagas ytterligare vissa regler angående övergång av fotografs rätt; särskilt framhålles att principen i 29 § i förslaget till lag om upphovsrätt bör vinna tillämpning även på avtal rörande fotografier. Sistnämnda synpunkt anföres jämväl av styrelsen för Sveriges advokatsamfund.


Departementschefen. Lagförslaget bygger, liksom gällande rätt, på uppfattningen att rätten till fotografisk bild kan överlåtas. Såsom kommittén anfört torde något uttryckligt stadgande härom icke vara erforderligt.