beställaren principiellt icke äger att utan särskild överenskommelse mångfaldiga bilden eller eljest utöva någon rätt till den. I allmänhet torde fotografen dock med förbehållet åsyfta mera kommersiellt utnyttjande. Förbehållet bör därför som huvudregel icke utgöra hinder för beställaren att låta intaga porträttet i tidning eller tidskrift eller i skrift med biografiskt innehåll, t. ex. memoarverk, personartiklar i uppslagsböcker och föreningsmatriklar. Då fotografen emellertid i speciella fall kan ha intresse av att förbjuda även sådant utnyttjande, bör det vara möjligt för honom att göra särskilt förbehåll däremot. Bestämmelser av nu berört innehåll bör ingå i paragrafens andra stycke.
Såsom kommittén anfört torde det icke vara behövligt att uttryckligen fastslå, att överlåtelse av exemplar av fotografisk bild icke innefattar överlåtelse av rätten till bilden. Likaledes torde det utan särskilt stadgande vara tydligt, att rätten vid fotografens död övergår på hans dödsbodelägare.
Det av rikets allmänna kartverk berörda önskemålet om rätt för kartverket att utnyttja vissa fotografier torde få tillgodoses genom förbehåll i de beställningsavtal om vilka här är fråga.
I förevarande paragraf, som överensstämmer med 12 § kommittéförslaget, har upptagits stadgande om skyddstiden.
'Gällande svensk och utländsk rätt. Enligt 7 § gällande fotografilag varar
skyddet intill utgången av femtonde året efter det, under vilket bilden först
utgavs; för bild, som vid fotografens död icke var utgiven, njutes skydd
intill utgången av femtonde året efter det, under vilket han avlidit.
Vad angår nordisk rätt i övrigt må anföras följande uppgifter. Den danska rätten – som för skydd fordrar iakttagande av vissa formaliteter, bl. a. anmälan till Undervisningsministeriet – föreskriver en skyddstid på 10 år. Det är tveksamt från vilken tidpunkt fristen skall räknas, men en övervägande mening torde vara att den löper från nämnda anmälan. Finsk rätt stadgar skydd under 10 år efter det år, då bilden först offentliggjordes; för bild, som vid fotografens död icke var offentliggjord, njutes skydd intill utgången av tionde året efter det år, under vilket han avlidit. I Norge varar skyddet under fotografens eller, beträffande beställda bilder, beställarens livstid och 15 år därefter. Fotografier av skyddade konstverk åtnjuter dock skydd under minst samma tid som det återgivna konstverket. Särbestämmelser finns för de fall, att rätten tillkommer flera i förening och att fotografi publiceras under firmabeteckning utan angivande av personnamn.
Angående skyddstiden i vissa utomnordiska länder må nämnas följande. I Tyskland är tiden 25 år från utgivningen; var bilden icke utgiven vid fotografens död, räknas tiden från dödsåret. Enligt österrikisk rätt är tiden 20 år från offentliggörandet; skyddet upphör dock 20 år efter framställningen, om bilden icke offentliggjorts inom denna frist. I Italien varar
