född i England; men, kanhända af klokhet, eftergifven imot sina Jesuitiska medbröder, som äro Skottar, och i sjelfva verket hvarken ega hans förtjenster eller allmänna kundskaper, ehuru desse icke heller äro lottlöse. Imedlertid upkom i Coloniens oeconomiske författningar genast et annat system, och allehanda små förmåner, dem Gouverneuren Clarkson, kanhända på eget bevåg lemnat de svarte och dem tilerkändt, blefvo indragne. Om detta å ena sidan var högst nödigt, för at icke betunga Compagniet med utgifter, som intet voro beräknade, och som blefvo känbara emedan de, i anseende til myckenheten voro betydlige, samt ledde Colonisterne ifrån omtankan at bygga sig hus och upbruka landet; så upväkte det å den andra et obehageligit missnöje. Den verkeligen skickelige Dubois blef ändtledigad utur Compagniets tjenst, och reste missnögd borrt. De svartes lotter i landet hade väl blifvit dem anviste, efter den sednare öfverenskommelsen; men utom det at de utföllo på det sättet, at somlige fingo til mästa delen berg och klippor, utan at en buske växte derpå, andre all skogväxt o. s. v. och det icke kunde annorlunda tilgå, emedan ingen upskattning af jordmån m. m. blef satt i fråga, utan blotta arealen med kädjan utmätt, och därefter med namnpålar utstakad;
