til detta, så väl som här och där omkring deras boningsrum, äro smala pålar slagne i jorden, på hvilkas toppar allehanda småsaker äro uplaggde såsom jernbitar, sönderbrutet porcellaine, med vatten uti, ben, kulor, snäckskal o. s. v. hvilket jag sedt dem inkasta där, då de af en händelse funnit något dylikt i granskapet. Alt hvad jag kunnat lära häraf är: — at det är Grigri. Då någon ibland dem dör; så är alt i full rörelse. Den döde bäres til skogen, och nergräfves med mycken omsorg; men en lång tid derefter, begynna de vid solens nedgång at skjuta med sina gevär och slå på sina trummor, ända til sent på natten, förmodligen för at skräma den döde från at återkomma, men kanhända ock för at hedra hans minne. Deras skäl är: Det bör så vara; men de äro så mörkrädde som vidskepplige.
Om morgonen, vid första solstrålen, gå alla qvinfolken til deras vattenställe, hvarest, sedan de, i medbragte käril, uptagit sit vattenförråd för dagen, de tvätta och bada sig ymnigt öfver hela kroppen.
Dagen är använd at samla ostron, krabbor, fisk sköldpaddor, i deras årstid, samt vegetabilier för deras måltider; at plantera några Annanas eller andra frugter, och det öfriga deraf, om icke i sånings och
