band uppfästade virkningar. Pärlbroderierna äro ofta i blått och gult, de svenska färgerna. Enligt en gammal engelsk utsago beträffande strumpebandens färger säges, att rent gult betyder ära och glädje och blått trohet. »— — Garters blew, Which signified that Sir Abram's love was true» (Blå strumpeband som betydde att Sir Abram's kärlek var uppriktig) står det i ett gammalt skådespel från år 1612.[1] I Finland heter det härvidlag: »svart sorg, gult korg; grönt kärlek; grått smälek; rött glatt (glädje), blått trott (trohet), vitt kvitt (= skild).[2] Nr 3 å bild 7 visar ett band i blått och gult, som å baksidan bär följande anteckning i bläck: »C. V. Böttiger och D. G. Tegnér d. 21 aug. 1844. Ida Charpentier till L. G. Tegnér»
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 4 i filen Brudstrumpeband undersökning om strumpebandets, särskilt brudstrumpebandets betydelse – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 4. Brudstrumpeband. Nord. M. 113,615 a |
Ett par andra, även i pärlor broderade band från år 1843 voro lysningspresent till Mina Roos af Hjelmsäter, vilken då, den 16:de i ordningen av 17 syskon, i Stockholm trädde i brudstol med handlanden C. J. Lagerberg. Till bandens senare historia hör, att sonen, nuvarande kammarherre M. Lagerberg, d. 17 maj 1860 erhöll det ena och d. 20 maj s. å. det andra till minne av konfirmation och första nattvardsgång.[3]
Banden benämnas än brudstrumpeband och än marskalksstrumpeband. Förr i tiden, så t. ex. på 1830-talet, hade man icke såsom nu
