Sida:Byyrallor, andra samlingen (1890).pdf/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


11
tå väädin hengd po in stråmpsticko.

— Ni tałar aldeilis hä såm int passa si ti na no, faar. A i reint uut synd ti taał så dä. Nej, tjööpin ni bara in nyy lamppo teel, så ni fåår juust i stygon. Freistin skååd po teidä såm hengär i taatji.

— Nää, int tråo ja ja bryy mi åm, Ondä vi haar i altfö braa; on haar i głaas enda åpp å int nain kåpp, såm kvinnfåłtji saa i siistis in daa — —

— Ja tråor ni böri taał så ä faldä po riim? —

— Di meint on haa int naon tåkondä kuupo, di kallar. Po riim, segä do? „Man skall prata med rim och reson“, mins ja in kaplaan i Vööro saa åt mi in gang. — — Nej, bjuud int uut åt mi na meir no, för int haa ja pengan ti alt onjä gangon. Va såm ja nöödoast sku bihööv, sku va in nyy mysso. On a vaari kłaar all[1] onjä no sedan ä a böra vistas så mang härrar jär i byyin, å jo meir di kåmbär hiid, tess meir böri fåłtji sliit myssona. Ja mins öman[2] int ä va na härrar int tränga han tjööp mysso på mang härrans åår.

— Va i väädin ha ni no rååka uut föri för härrar, såm a sliti såndä mysson för är?

— Nej, di haa mi ti jäär ä sjöłv, tå ja jemt å samt ska mått ryck å riiv i spjeldi,[3] tå on ska ååv å påå, aldeilis no sedan ä vaart så dä mytji o tei såm a gaai i ondä siminarjon, å så ha no lantmetarar å prästar å evanjilistar å tåkodä fääłast så mytji, så. An sku raakt bihööv böri ga mä mysson i handin no, å int hav on po huvo na.

Ja höört prästin kłaga i såndast, han å, yvi ondä fååfengon å hööfääłin å meint ä sku bark skåogsveejin til i dä iilakryymi fö tei såm gaar a i fö viilyfto åå

  1. Utsliten.
  2. Under tiden.
  3. Skärmen.