Sida:Byyrallor, andra samlingen (1890).pdf/45

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


41
po teaatrin i nyystan.


Tå di ti sist felt nedä fålåtani för aaron gangon å dråo åpp ä tibaak va on ömsand ondä Karmin. Strakst baaket kååm tyystjin innspringand å tåo mitt åm on å va så saajiliss yntjili å böra spring å kring on å skapa till si naa såm tå in uutsvelt vil ha si na maat. Men on vila int jyst bryy si ståort åm an, uutan sku a vari fönöigd ti slipp an. Men int jeeg han bårt fast on viisa uut an å int slefft han uut henn heldär. An vaart gaałnan å gaałnan tå on skaka po huvo fast hur ill tell an va — för ä va no fol

(An ströik kniivin on måot brysti.)

na friias po fråågan — så ti sluut reiv an kull on å ströik andä lang kniivfenilin on måot brysti så on lemna ligg.

Endå ä va riktit så ja vila fłyyg åpp tä ja sååt, för ä va jo präsiiss såm i dä spetaakłasi sku a barka åt ondryymi. Di kååm innspringand mä ti sama all ti aar tå tyystjin ståo po kneenin å bitrakta kvinnon tär on låå. Tå sku ja a vila sii va ä vaart teel po sist byyti, men di rulla nedä fålåtani tå, å fåłtji såm a skåda påå böra slåå ihåop hendrin fö brinn tjära