Sida:Byyrallor, andra samlingen (1890).pdf/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


60
byyrallor.


Mittjil: Nåå, int tråo ja ä sku bihöövs så ståort huvobrååk ti räkn så langt. Men do ska no fol stjick ett on no snaart ååtär, åm ä i så on a vari bårt nain stånd.

Måosson: Nej, tå do lååtär åm di po i dä viisi, ska do no entteligen slipp sii kåppasi no nain daa. — Men no ska do sluut płåtri å pjaldrasi dett, å ga åsta spenn ii, sa do vaał fäädi ti faar naon gang.

Mittjil: Men no ska to freist ji di ti frääds na liiti å ga söök ett andä väłkan pengpunjin åt mi tärt ja kåmbär in ti baak, fö nåo veit ja ja ska ha iispend åm enn int to kvetar i åoł åm ä. (Stoppar pipan i fickan och går ut).

Måosson (till Fiia): Ä ji in tåkin leiding anjä, tå an haar åpp ton tuuron, så an vil int po na viis fo räätt mä an.

Fiia: Ja höör hä. — An lååss jo jemst va tjinko yvi hä ni letä kåpp är. (Gör min af att resa sig). — Nej, no ha ja siti bärgandis leng, så nåo mått ja no fol böri dran mi heimååt.

Måosson: Nej, siti i still enno in stånd, Fiia; vart haa do no så brååttåm? Åm an sku la si i veeg naon gang anjä ti staan, sku ja stell åpp in kaffipanno. — (Tittar ut genom fönstret). — Nej, vem va i dä? Nå häri jistos! (Slår ihop händerna). Fenin ii kåmbär int kåppamåor hiid, sâm vi jyst a rijåort åm. Endå i dä va i spetaakäł!