Sida:Cajsa Warg.djvu/352

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
339
) ° (

watten slås deruti, hon straxt kokar, då de afrepade bären äfwen i hast komma i kokning: på samma sätt giöres grytan het, när den afsilade saften slås deruti, och lägges då stark eld under, at han intet står länge; men sedan kokas det sakta; ty så länge en gryta kokar jämt, ärgar det intet; men afstannar hon, så kan det snart hända.

Af mogna Fläderbär giöres saft på samma sätt, men den kokas hel tiock och förwaras uti glas-burkar, hwilken ej tjenar til mat, utan til medicine.

At inlägga Riskor.

Riskor kallas en sort af swampar, som äro blekgula ofwanuppå, och hafwa brangult skägg under, och då det skäres uti dem, komer derutur en brangul saft: när desse rensas, så tages den öfwersta hinnan bort ofwanuppå och af stielken, då skägges skrapas bort: de store Riskorne skäras i stycken och de mindre midt i tu; men de minsta lämnas hela, och så fort de blifwa rensade, så kastas de i watten: när altsammans är sålunda rensat, slås de på durkslag, och sedan läggas hwarftals, med fint salt emellan uti en sten-gryta eller förtent käril, som har täpt låck, och ställas då på sakta eld at koka, så safta de sig sielfwe: lät dem så länge koka, til des de intet mera äro sega, då de ställas uti et sten-käril at kallna, och läggas sedan uti glas-burkar eller uti en rensmakande bytta, med hel peppar och lagerbärsblad emellan: en liten botten lägges på, at de hålla sig nedre i laken, och om de då äro wäl saltade, så hålla de sig hela året: skulle ej laken wara tilräckelig, så kan deraf giöras mera af upkokat watten

ten
Y 2