Hoppa till innehållet

Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/126

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

✶ ) 102 ( ✶

ärlighet bekant betient. Syslan borde i anseende til en så betydande leverants vara indrägtig, om icke tullbetienter, soldater, galere-vagt, de vid skeppssidan liggande små Mandariner, och andre snapphanar, både igenom trug och pock delade med honom förtiensten.

Så snart man anlänt til Vampoe blir man genast syselsatt med skeppets aftaklande, utlossande, rengörande och dicktande, taklagens, segels och andra tilhörigheters förbättrande och reparerande til hemresan, så väl om bord, som i land, vid banckehalerne. Man kan föreställa sig hvad buller och gny rörelsen af en sådan folkmängd inom en så liten krets, orsakar, då många skepp äro samlade, med dem, som ständigt färdas på vatnet.

Då man kommer in i Rivieret, infinna sig ifrån Boucca Tigris fästning, två soldater til vakthållning på skeppet, som i Vampoe blifva af et par andra, den ena militairisk, den andra ifrån tullstaten, aflöste. Deras sysla är at hindra varors förande ifrån det ena til andra skepp, och at hämma oredor af pöbelen, som, i otaligt många större och smärre fartyg svärma

omkring