Hoppa till innehållet

Sida:Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771.djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

✶ ) 166 ( ✶

är rödt och ligger upstaplat i höga pyramidale kullar. Hon gifver således ingen behagelig utsigt, och frambringar allenast någon portulac, som sådt sig på de slätare ställen, så at det tyckes förunderligit hvarest de här löpande gete-hiordarne taga födan, men otroliga skaror af större och mindre fiskemåsar, hafva giordt henne til sit hemvist; de sätta sig, undersamma, på skeppen, och kunna utan möda fångas

Efter solen så nyligen varit öfver detta granskapet, då vindarne få af henne någon ändring uti den vidd de pläga blåsa, så hade den upvärmde luften ännu intet fått någon stadga, så at vi ej förrän den 4 April hunno til æquatorn, hvilken passerades 5 gr. 12 m. vester om Teneriffa; dessa små och ombytelige vindarne fölgde oss til den 13 April up uti 4:de latituds graden i nord, med regnskurar och qualmigt väder til skiftes. Vi hade den tiden hunnit up med en flotta af fem Holländska skepp, men lemnade dem snart, med den friska nordost vinden som nu med starka regnskurar blåste ibland mycket ifrigt, och giorde våra lopp snällare.

Den