Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/302

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
290

såkallade Öde tornet, det andra norrom Norderport, är till första afdelningen fyrkantigt till de öfra utåt tresidigt och inåt alldeles öppet. Första afdelningen, som bildat en port, har ut- liksom invändigt en spetsbågig öppning. Vid sidorna om och öfver yttre öppningen finnes ett framsprång med ränna för ett fällgaller. Yttre öppningen är igenmurad. Man har uti porten för ej länge sedan intimrat en schweizeributik, så att det icke kan utrönas, hurudan den ursprungliga betäckningen varit beskaffad. Vi bekänna, att vi icke förstå, huru sådant ofog kan tillåtas.

De mindre tornen, hvilka alla äro fyrkantiga och inåt alldeles öppna, hålla ungefär 16.0 i hvarje sida och höja sig 5.0 öfver ringmuren. Två, tre eller fyra kragstenar, som äro fyrkantiga med afrundade ändar och öfver hvarandra framskjuta ur ringmurens begge sidor, bilda för hvarje torn fyra hörnstöd. En rundbåge eller en lägre eller högre spetsbåge sammanbinder två yttre hörnstöd och två sådana bärbågar förena dessa yttre med två inre hörnstöd. På sådana bärbågar hvila hvarje torns tre sidomurar. Å ringmurens inre sida finnes ingen bärbåge, ty der saknas sidomur. Härvid bör jemväl anmärkas, att de yttre kragstenarne äro vida längre än de inre; en anordning, hvilken lätt förklaras af det föregående. Å sidomurarna, som hålla 2.0 i tjocklek, finnas skottgluggar och tinnar. I hvarje torn märkas spår efter ett bjelklag, hvadan der funnits två afdelningar öfver hvarandra. Dessa mindre torn ha aldrig haft några betäckningar.

Söderom icke långt ifrån Norderport synas å ringmurens inre sida lemningar af en stor byggnad, hvaraf den nedra våningen haft flere korshvalf, och den öfra