Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/773

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

13

Tornet, som endast fått den första afdelningen och hälften af den andra och höjer sina mursidor vidpass 6.0 öfver skeppets takfot, uppbär en hög spira, hvilken öfvergår från fyrkant till åttkant. Socklarne äro skråkantiga. Första afdelningen, som invändigt håller i söder och norr 21.2 i vester och öster 19.8 samt i murtjocklek 5.2, har nära vestra ändan af norra sidomuren en ingång. Portalen prydes med en kolonn å hvarje sida emellan stora murhörn och breda men tunna poster. Grundstenarne äro såsom socklarne skråkantiga, baserne attiska med skyddsblad, kapitälerne tärningformiga utan kransar. Posterne stà på hög tröskel. Kolonnerne murhörnen och posterne uppbära enkla rundbågar. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. En motsvarande och likadan ingång har funnits midt deremot å södra sidomuren. Tornbågen, som håller 16.4 i bredd, men är jemförelsevis ej synnerligen hög, saknar vederlagskransar och har rundbågig betäckning. Å vestra sidomurens norra ända märkes en raksluten ingång, hvarifrån en trappa uppför till dess södra och inleder der på ett bjelklag. I den halfva afdelningen finnes å södra vestra och norra sidomuren en glugg med förtryckt betäckning. Dessa gluggar ha påtagligen i sednare tid blifvit upptagna.

I skeppets östra gafvelmur strax ofvanom sockeln märkes nära ingången till koret ett rakspetsigt väggskåp, som håller 1.8 i bredd och 2.6 i böjd samt 1.5 i djup. Uti skeppets vestra gafvelmur föga öfver sockeln finnes nära ingången till tornet ett likadant men vida större väggskåp.

Flere rundbågar äro utvändigt insatta i skeppets södra sidomur. Dessa rundbågar, hvilka framtill pry-