Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/774

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

14

das med stafvar och bladverk, äro så stora, att de troligtvis tjenat till fönsterbetäckningar, helst de äro utåt snedsmygiga.

Uti en förteckning från medeltiden uppgifves, att kyrkan blifvit 1200 uppförd[1]. Tornet, som troligtvis aldrig fått sin tillärnade höjd, röjer enkel rundbågsstil och har förmodligen uppstått på nyssuppgifna tid; men skeppet koret och sakristian. hvilka förete sen spetsbågsstil, äro vidpass tvåhundra år yngre. Der ha tvifvelsutan legat ett äldre skepp och kor, som blifvit nedrifna för uppförande af de nuvarande, då nyssberörda rundbågar, hvilka visa sig tillhöra ren rundbågsstil, blifvit på ofvannämnda sätt begagnade.

Altarbordet är muradt af tuktad kalksten med huggna hörnstycken. Skifvan, som har hålkälade kanter, består af huggen kalksten. På midten af bordets framsida ses ett litet fyrkantigt hål, hvilket är tomt. Å altartaflan, som är arbetad af fin sandsten, föreställes nattvarden. Till höger står Moses, till venster Christus. Uppsatsen innehåller två vapen, och på hvarje sida derom ligger en engel. Öfverst märkes en krönt sköld och derå C med innesluten 4, Christian IV:s namnchiffer. Taflan är utförd uti idel barockstil, och enligt den tidens sätt ingalunda dålig. Derå läses: Anno 1634 lod h: Hans Strelow provest offver medeltreding dette altere bygge. Nämnde prost utgaf 1633 Den Guthilandiske Cronica och blef 1647 befordrad till superintendent på Gotland med bibehållande af Vall och Hogren och med tillträdande af Wisby pastorat såsom prebenden.

  1. ↑ Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.