108
kringgå, hvadan ingen sådan kunde då förmärka de släta sidorna. Denne stol är ganska ovanlig och mycket väl bibehållen. Gafvelstyckenas bredd utgör 2.2.5, höjd 7.5, tjocklek 0.6, sitthällens bredd 1.6.5, längd 6.1, tjocklek 0.7.
Det förtjenar uppmärksamhet, att korets hela anordning och dervarande altarskåp och preststol röja alldeles samma hållning. Der visar sig jemväl, att, då bildverken å yttre dörromfattningen och altarskapet samt preststolen antyda med lika framställningssätt samma andemening. ett högre vetande i kyrklig symbolik vid korets uppförande och dess inredning gått förloradt på Gotland, ehuru en konstnärlig utarbetning ännu bibehållit sig derstädes.
Då det säges i åttonde upplagan af E. Tunelds geografi öfver Sverige, att tornet vid Burs kyrka 1829 nybyggdes; så röjer detta liksom mycket annat, att, ehuru kritisk forskning i våra dagar är allmän, konsthistorisk kunskap föga påaktas[1].
Vidsträckta utsigter njutas från tornets gluggar. Åt söder skådas Rone och sträckor af hafvet i sänkningar uti det aflägsna skogsbrynet, åt vester ses Linde och Hemse, åt norr Stånga Lye Garde och Alskog, åt öster Lau och När samt sträckor af hafvet.
Några hundra steg i öster från kyrkan står uti en vinkel, som bildas af två vägar, ett ringkors af kalksten. Stammen är på vanligt sätt bredare än armarne och öfverstycket. Skärningen intages af ringen. Nära marken är stammen afslagen. Stammens bredd utgör 2.2, armarne tvärs öfver hålla 5.3 och ringens
- ↑ E. Tunelds geografi öfver Sverige, åttonde upplagan, 3 B. S. 1110.
