234
sexton tillhopa, hvilka tvifvelsutan tillhört den midtkolonn, som uppburit skeppets takhvalf. Dessa stycken, af hvilka två sammanlagda balla 6.3 i omkrets och ungefär 1.0 i tjocklek, måste på vanligt sätt bundit hvarandra.
Utvändigt öfver skeppets ingång står på en stor halfrund stentafla: Sproge kyrka byggd 1058. På midten af norra sidomurens inre sida ses en stor fyrkantig tafla, hvarå läses: År 1839 då Per Wallgren var kyrkoherde m. m. blef Sproge kyrka renoverad. Midt deremot öfver södra ingången ses äfven en likadan tafla med inskrift.
Det är en sällsam fåkunnighet att låta i en gammal helgedom inhugga ett byggnadsår, som ingalunda kan rättfärdigas hvarken af kyrko- eller konsthistorien. Ja, vi anse tillochmed ett dylikt tilltag vara otillbörligt. Sproge kyrka har, såsom vi redan uppgifvit, troligtvis uppstått minst ett århundrade efter 1058. P. Wallgren, under hvars tid kyrkan blifvit på nyssberörda sätt vandaliserad, hade isanning gjort väl, om han ej inskrifvit sitt namn med gyllene bokstäfver och ej begagnat styckena af midtkolonnen vid ingångarna till kyrkogården. Det är en lycka för Gotlands märkvärdiga kyrkor, att der funnits få så företagsamma eller rättare tilltagsna kyrkoherdar som P. Wallgren, och vi önska uppriktigt, att aldrig någon med så ringa insigt och så stor inbilskhet i kyrklig byggnadskonst måtte få någon befattning med någon gotländsk helgedom.
