130
följer dem, skall i dem finna en extrahjälp att lätta för dig de mödor och svårigheter, som vid hvarje steg möta en ståthållare.
Skrif till ditt herrskap och visa dig tacksam mot dem by otacksamhet är högfärds dotter och en af de största synder vi känna; men den som är tacksam mot dem, hvilka gjort honom godt, han röjer därmed att han också skall vara tacksam mot Gud, som gjort och allt fortfarande gör honom så mycket godt.
Fru hertiginnan har afsändt ett ilbud med din dräkt och en annan gåfva till din hustru Teresa Panza; vi vänta svar i hvarje ögonblick. Jag har varit en smula opasslig till följd af en viss kallklösning, som jag råkat ut för, till icke synnerlig båtnad för min näsa; men det betydde ingenting, ty, om det finnes trollkarlar som misshandla mig, finnes det ock sådana som försvara mig. Underrätta mig om hofmästaren, som är hos dig, hade något att skaffa med damen Trifaldis förehafvanden, såsom du misstänkte, och om allt som vederfares dig skall du undan för undan gifva mig underrättelse, eftersom vägen är så kort; dessutom tänker jag snart uppgifva det sysslolösa lif jag nu förer, ty jag har ej kommit till världen för ett sådant.
Det har händt mig en sak som, efter hvad jag tror, kommer att sätta mig i onåd hos herrskapet här: men ehuru det gör mig mycket, gör det mig ändå ingenting, ty jag måste ju i alla fall förr följa mitt yrkes bud än deras nyck, i enlighet med ordspråket: amicus Plato, sed magis amica veritas.[1] Jag citerar detta latinet, därför att jag förmodar att du lärt dig latin, sedan du blifvit ståthållare. Och nu Gudi befalladt! Han skydde dig, så att ingen behöfver ömka dig!
Din vän
Don Quijote af La Mancha.
Sancho lyssnade till detta bref med stor uppmärksamhet, och det prisades samt ansägs för vist af alla som hörde det. Sancho steg genast upp från bordet, tillsade sekreteraren att följa sig och instängde sig med honom i sitt rum; han ville nämligen utan något uppskof genast svara sin herre D. Quijote. Han befallde sekreteraren att denne, utan att lägga till eller taga bort det minsta, skulle skrifva det som han dikterade för honom; denne gjorde så, och svarsbrefvet fick följande lydelse:
- ↑ Kär är mig Plato, men kärare sanningen.
