thenna Staden ganska mycket, så at i hans tid war ingen mäcktigare eller rikare Stad i hela Norge: han bygde ther en Kongsgård ock ett stort Castell af Torf ock Sten ock lät gräfwa dijken ock Walgrafwar ther om, hwars rudera eller qwarlefwor något litet synes ännu ther efter, ock är thet samma, som nu kallas Castell-Ladugården (then ther tilförne, i Harald Stakes tid, war Gouverneurens ock Landshöfdingens Boställe, men nu Öfwerstens för Bahus-Läns gröna Dragoner). Här brede wid bygde ock 1130 thenne berömwärde Jorsalafar en Kors-Kyrcka af Trä, i hwilcken han lät sättja up en Altare-Tafla af Silfwer ock Guld, besatt med dyrbara Stenar, then han hade fådt från Græke-Landet, ock på then thet heliga Kors, af Christi Kors utarbetadt, som han hade fördt från Jerusalem. Kong Eric Eimund i Dannemarck hade sändt honom ett skiönt Skrin, thet gaf han ock til thenna Kyrckan samt ock then Bok med förgylte Bokstäfwer, förärad af Patriarchen i Constantinopel.[1]
Anno 1135 i Kong Harald Gilles tid, tå Guttorm Harald Flattis Son ock Sermund Huspryde woro Höfdingar i Kongelle ock Anders Brunsson Sockne-Präst thersammastädes til Kors-Kyrckan, blef ett stort buller öfwer hela Staden första Söndags-Natt in til Christi Himmelsfärds-Dag, liksom en stor Armée eller Krigs-här hade med fult Gewär marscherat igenom Staden: Hundarna lepo ut ock blefwo galne ock ho som blef beten af
- ↑ Vid. Snorre Sturelss. p. 409. 421. 422. Item Wolffs Beskrifning om Norge p. 153. ock uti K. Magni Blindes Saga Cap. 9. & 13.
