Slotts-Kyrckan, hwaräst the mäste Borgare woro i Högmässan ock gaf them thet tilkänna, the mente, at thet war Kong Eric af Dannemarck. I tancka at få Fred med honom, sökte altså hwar til sitt Hus at bewäpna sig ock gofwo sig ther efter ned på Bryggan, hwaräst the fingo se, at thet war en Här af Österlandsfolck. För Bryggan flöto 9 Coffardie-Skepp, them lade Wenderna först til, Köpmännen wärjade sig manligen, så at Wenderne miste sitt Skepps-folck, som woro mer än på 150 Skepp, them the öfwerwunno: Tå the hade tagit Skeppen flydde Borgarena på Slottet med thet mäste ock bäste the hade ock kunde taga med sig. Hustrorne ock theras Döttrar foro vp i Landet ock Wenderne gingo in i Staden, plundrade then ut ock drogo sen för Slottet. The Wenders Kong tilböd them Fred ock lofte them få fritt gå ned af Slottet med theras Wapn-kläder ock Pengar, men the wille intet: Ther på skiöte the på thessa Hedningar, kastade Stenar ock grus på them, så at thet föll mycket Folck på bägge Sidor: Tå thetta blef kunnogt up i Landet, kom Bod til Skiurthög (som nu kallas Skiurte) twärt öfwer Giöta-Älf, hwaräst war Gästebod ock mycket Folck samladt ock bland andra en starck frimodig Bonde Ölfwer, som språng strax up, satte sin Järn-Hatt på, tog sitt Skiöld ock en stor Yxe i handen ock sade: J gode Drängar, låter oss hielpa them, thet är nu bättre at dräpa Hedningarna ock rädda wårt Fädernesland af theras wåld, än at sitia här ock fylla sig med Öl; Men the rådde honom ther ifrån ock ingen wille följa honom: Men han sade: efter som ingen wil följa mig, så wil jag fara allena ock jag skal lägga en eller twå Hedningar ned, förr än jag faller, ther på
