96
thetta an på then Holmen ther thet nu står af Kongen i Dannemarck, som förbemält är.
Efter så många otaliga feigder, plågor ock olyckor, som timat thenna fordom största, förnämsta ock rikaste Staden i hela Norge alla Tider, särdeles 1645 den 13 Aug. tå han af wåra Swänska blef med glödande Kulor från Lägret på Hisingen til största delen afbränd, in til sidsta Krigets Slut 1720, är han nu sig intet lik, hälst sen Staden i Kong Carl Gustavs tid 1658 miste sina Privilegier, Borgerskapet blef befalt flytta til Giöteborg, Mastrand ock Uddewalda[1] ock inga andre skulle bo ther än Krögare ock Handtwärcks Män til Fästningens tienst, dock är then nu äntå wackert tiltagen, hafwandes både Magistrat ock ansenligt Borgerskap, som upbygt en wacker Kors-Kyrcka af Trä med Altare-Tafla, Predike-Stol ock Orgelwärck, underhållandes både Pastor ock Comminister samt en Schole-Mästare med Collega; Men sen som Giöteborg kom i flor ock Handelen i Kongelle tog af, är Borgerskapet i fattigt tilstånd mot andra, så at the förr ey hade kunnat underhålla sina Präster, om the ej genom Kongl. Benådning alt ifrån K. Carl den Xdes tid tils nu, fådt 70 Tunnor Crone-Spannemål, utom en liten Sockn på Landet Ytterby til hielp, dock äro thesse 70 Tunnor år 1739 blefne anslagne til Giöteborgs Gymnasium ock Scholæ-statens rundeligare underhåld, icke utan Pastoris loci stora skada ock afsaknad, hälst the få Borgare ther äro hafwa liten eller
- ↑ Kongl. Maj:ts Resolution öfwer Giöteborgs desiderier af den 4 Junii 1658.
