Funten är af Tälie-Sten uthuggen med Löfwerck wid bägge Kyrckorna; Men på Mässings-Bäckenet i Funten wid Hiertum är Botnen uphögd med drefwit Arbete, som utwisar hela Döpelse-acten af Matth. 3. ock på Brädden fins thenna Skrifft: A:o 1653 d. 25 Febr. hafwer Mette S. Michaël Görgens förärt thetta Bäcken til Hiertums Kyrckas Doop.
Hiertums Klocka är utgammal utan åretal ock Skrifft. Som säges, skal thenna klockan wara förbytt med Romelands Kyrckas klocka i Flundre-Härad på Swänska Sidan i gambla dagar, ock på thet Sättet, at i Ofredstider är Hiertums klocka undan fienden förd up til Rommeland 1 mil ther ifrån; ock när the skulle taga henne tilbaka efter ärhållen Fred, hafwa the fådt en annan igen utan twifwel sämre, som nu är i Hiertum. Ock berätta gammalt Folck, at en Piga för 100:de år sedan lefwat i Hiertums by, som kallades Elin Håka, in emot 100:de år gammal, hwilcken, hwar gång hon hörde när Östawind war Romelands klocka, klageligen suckat ock sagt: Ack! thet är wår klocka jag hörer, thet är wår Klocka jag hörer. Efter thetta Ryktet war wäl Norske Fält-Herren Gyllenlöv, tå han stod i Fält på Utby Ängar i Hiertum 1676, sinnad låta ombyta Klockorna, emedan han intet Motstånd ännu fan för sig; Men tå han sammankallat alle gambla Män ock spordt granneliga ther efter, om någon fins, som kunde minnas, när thet ombytet skedde? ock ingen weste wist utan allenast efter Sagn, swarade han: Så får thet bli, som thet är.
Klockan i Wästlanna är ock mycket gammal så at man intet wet mer, än om thess Stöpning uti
