Sida:Chorographia Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning 1746.pdf/219

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

192

tilfrågad för hwem han smider? Swarade han för mina Cammerater; men tå han äntå intet wille släppa honom, sade han: hade jag min Udde-Hatt på, skulle tu intet taga mig ock ther tu intet släpper mig, skall aldrig någon af tin Släkt ock Efterkommande på Anfasteröd, komma til then förmögenhet som tu äst, utan altid aftaga, hwilket ock wärckeligen är skedt, som finnes af gamla Bref ock Handlingar, men alt oaktadt lät föra honom til Bahus i Fängelse, theräst han 3:die dagen effter, befans wara borto.

Thet berättas ock i förenämde Biörns tid, at 2:ne drängar hemma i Åker, skolat en Påska-Affton träffat på en Silfwergrufwa i Anfasteröds Skog, hwaräst Silfweret hängt såsom ijstappar, hwaraf the med en yxa slagit 2:ne stycken, ock när the kommo ifrån Skogen, gå the up ock wisa Silfret, som the bekommit, hwilket Biörn til sig tog, frågandes om the kunde finna igen samma Ställe, tå the swarade: ja, emedan the huggit Märcke i Skogen, hwarpå han befalte, at när the komma utur Kyrckan en Morgon, skulle the komma igen, tå han wille följa med them åt Skogen: Men om Morgonen tå thesse 2:ne Gåssar skulle gå åt kyrckan, löpande på Islägger, blefwo the borto uti en Wak, ock sedan har aldrig någon funnit thet Rummet mer igen. Här hos berättas, at en Cornet Herr Alexander Simingskiöld, hwars sal. Far war Häradshöfdinge ther på orten, är Ägare af Restenäs.

Grinneröds kyrcka S. Oluf kallad, war i Början så fattig, at enär hon war upbygd, fans ej at giöra dörrar utaf, utan Boskapen lopp in om Sommaren, hwilket bewekte folcket at ge til kyrckan, ock som månge seglade, tå the loffte något til thenna