Sida:Chorographia Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning 1746.pdf/277

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

250

i thet Häradet mycket brukas ock fås ibland öfwerflödigt, eller kan thet ha sin uprinnelse af landa eller anlända, thet är komma til Lands, som ther sker med stora Skepp ock Fartyg rundt omkring, särdeles wid Saltkällan, hwaräst the landa eller anckra. Thetta Giäl förer i sitt Sigill et Skepp med utspände Segel.

Men hwar af Pastoratet har sitt Namn är swårare utgrunda: Thet går wäl en stor Wijk in från Gulmaren (som fordom kallades Godmaren) men i senare Tijder Guldmaren, emedan, effter Berättelse, är i thenna Fiolen funnen en Guld-Crona, som en af Näse-Kongarna under flykten har utan twifwel kastat tijt, af fruktan at bli fången, hälst emedan the stridande Kongar i Hedendommen altid hade sin Crono på sig til Känne-Teckn. Eljest som Guld in compositione offta bemärcker then förnämsta, såsom Gulle-Gåsse &c. så torde thenna Fiolen fådt sitt Namn kan hända ther af, emedan han är then förnämsta Fiolen i hela Bahus-Läns-Skiärgård, ock kallas Skredewijken, kan hända therföre, at tå the fingo i sina Drätten stor ömnoghet af Fisk, sutto the i thenna wijken ock skrädde eller ränsade sin fisk, ty skreda eller skräda betyder skiära up ock ränsa, har altså thetta Pastoratet ther utaf fådt sitt Namn ock blefwit kalladt Skredswijk, bestående af 3:ne kyrckor: Harestad hufwud-kyrckan, Skredswijk ock Högås Annex. el. Rijde-kyrckor.

I gamla dagar bodde Pastorn wid Moderkyrckan