254
och äro thesse Bärgs-Brunnar i Krigs-tiden 1711 af Soldaterna, som ther stodo wakt, upränsade, emedan the tilförene af walhion med grus woro upfylte på 1 Aln när, dock synes ännu icke rätta Botnen i them, utan mera Grus och Stenar, som ej blifwet wid upränsandet tilfyllest uptagne. När man nu kastar en sten ther ned, eller ropar i Brunsholet, ger thet ett stort dön, liksom utur en stor koppar-kärtil. På Samma Smörkulla finner man ock ett slags kantiga Stenar hwita och klara, såsom Bärgs-Brystall, (hwar af finnas ock i Tanum af 8kantig figur) the ther kunna tämmeligen rispa och skära i Glas, liksom Diamanter, warandes ej olika Smiris eller Smirgelsten, som Glas-Mästare bruka.
I thenna Smörkullan säges ock af gammalt Folk, at en stor Orm eller Drake har haft sitt Bo, Ormskre kalladt, hwaräst dageligen utur holet rinner helt fin Sand ännu med Muskus ock Barlind beprydt äfwen ock twärt emot öfwer Fiolen, ther han lagt sig, twärs öfwer Gulmars Fiolen, at icke någon Båt, långt mindre något Skepp kommit in eller ut från Saltkällan, före en Näse-Kong, utan twifwel på Stångenäs, hwaräst han så wäl som i Tunge-Härad ödelade både Får och Fä, som oförmodeligen kommo honom förnär, hittade på thet Råd at beslå hela kiölen på ett Skepp med Såge-Blad, hwarefter han med en stark stående god wind från wäster lät segla på Ormen och skar så honom mitt af, ther han låg en half fiärdings wäg öfwer Fiolen lång, hwars halfwa Refben, såsom af en stor Hwalfisk, hänger än idag uti Skredswiks Kyrka til en Åminnelse.
Hela thenna Tracten eller Skredswiken ligger öfwer måttan wackert; Ty utom thet at
