Vi återkomma nu tili den lagbok, om hvilken här egentligen bör hand- las. Att denna ej kan antagas hafva blifvlt utarbetad förr än efter år 1350, är redan visadi; och det har äfven blifvil anmärkt, att den måste hafva varit färdig senast år 1357. Den senare tidsbestämmelsen är en klar följd deraf, att innehållet af K. Erik Magnussons stadga af nämnda år här finnes an- fördt i olika handskrifter på fyra särskilda ställen, merendels i slutet af KgB. (fl. 20) eller EdsB. (fl. 27)«), men i några handskrifter i slulel af RB. eller HgB.-); och i EdsB. 27 har delfa skett på sådant sätt, alt intet tvifvel kan vara derom, atl detta är elt senare tillägg, och att stadgans innehåll ej hade på det sättet influtit i lagboken, om det hade varit gällande lag ledan på den tid då lagboken författades; likasom den omständigheten, atl detta kommit alt infö- ras på olika ställen i olika handskrifter, visar alt dessa stycken äro senare tillagda af olika skrifvare, af hvilka den ene tyckt ett ställe, den andre ett annat vara mest passande för detta tillägg; sedermera har en afskrifvare in- fort det på ett ställe, utan atl gifva akt på atl det samma, i den codex han afskrifvif, redan fanns pä elt annat, och så har i en del handskrifler, såsom i cod. A, samma sak kommit att omtalas på Ivå särskilda ställen, under det att i många handskrifler, Inaribland codd. BDEKNOOB, detta tillägg alldeles icke finnes, hvilket naturligtvis äfven varit förhållandet med det numera förlo- rade äldsta originalet. Alt den äldsta nu händelsevis i behåll varande hand- skriften har delta tillägg, likväl så att det uppenbarligen är tillägg, är i af- seende på förevarande fråga utan all vigt, och bevisar blott att tillägget blif- vil gjordl före den lid, då denne codex — tilläfventyrs omkring 20 år efter 1357 — blef skrifven[1]. Af det som nu är anfördt, i sammanhang med hvad
1) KgB. 26 är tydligen en på grund af nämn- da stadga författad nj' flock, som i en af- skrift blifvit införd på detta ställe; EdsB. 27 deremot har tillkommit genom en i slu- tet af denne balk tillagd antekning angå- ende innehållet af denna nya stadga, hvil- ken antekning sedermera en afskrifvare up- tagit såsom sista flocken af EdsB. Lika- som denna antekning, såsom ofvanför an- märkes, i handskrifterna finnes införd på olika ställen af lagboken, så finnes den ock i åtskilliga handskrifter, t. ex. codd. B, K. och 22, i sin ursprungliga form, bland andra ej till lagens text hörande antekningar. I några handskrifter (codd. 51. och 88.) har, bland andra antekningar, sjelfva stadgan blifvit fullständigt införd.
2) Härtill kan läggas att, enligt upgift i de vid 161 S års edition bifogade varianter, samma tillägg i "somblige L." finnes i slu- tet af RB. 14 (jfr. not. 74 sid. 268). Häraf kan dock, till följd af utgifvarens vanliga sätt att citera, ej slutas att detta tillägg
på nämnda ställe funnits i mera än en handskrift.
- ↑ Att StL. EdsB. 27 är ett senare tillägg har äfven en icke jurist insett. Se Odhner anf. Bidrag till Svenska städernas och borgareståndets historia, sid. 23 not. 5. Men icke bekräftas detta deraf, att bland de i slutet af den äldsta editionen af Stadslagen tillagda varianterna anmärkes att KgB. 26 och EdsB. 27 icke finnas i de ”gamble Laghbökerne”, om ock utgifvarens upgifter om handskrifternas ålder voro att rätta sig efter, hvilket icke är förhållandet. Dessa flockar finnas dock i flera gamla handskrifter, och deribland den äldsta som nu finnes i behåll; och häraf är klart att, äfven om ej så vore, nämnda omständighet i och för sig sjelf väl kunde gifva anledning till en mistanke emot dessa flockar, men ej utgöra ett bevis. — Då deremot Nordström (Sv. samhällsförf:s hist. I. sid. 317 not. 15) åberopar ”Magnus Erikssons” (läs Erik Magnussons) stadga af
