Sedan förenämde unga trän hunnit längre, gå wäl wissa bårt, men som dock til det bruk och nytta, som anfördt är, warit oumgängelige. De öfrige lemna hwarandra i den storlek de nu äga, samma tjenst som de förra, och upskjuta efter handen til pikar, stänger, störar, spett och skaft, samt flere människo-slägtets tarfwor. Widare och åter under någras afgång efter gjord tjenst, framte sig ämnen til årar, mindre master och bomar. Änteligen uti et wäl större begrep, men dock altid omgifne med samma tjenstgörande sällskap, wisa sig timmer och såg-ståckar, och sist efter flere åldrars förlopp, storwärks träd och master: men hwilka äfwen, som de förra, aldrig förmåt hinna sådant mål, utom det omkringstående granskaps tilhjelp och wård, samt utom den gång, hushållning och ordning, naturen dem föreskrifwit.
Til dylika och samma anmärkningar, samt til flere bewis, det de dyrbaraste och wackraste masteträd, altid finnas längst ifrån människors åtgjärd, och dit annan omsorg, än naturens egen, icke hunnit, gafs än tilfälle dagen efter, sedan wi öfwer natten hwilat i Bodarne, omkring Lassona och flere Bruks skogar och almänningar, ända til den angenämt och wälbelägna Kielwesta Herregård uti Snaflunda Socken, därest wi förblefwo til andra dagen, då wi sedan, genom swåra wägar, förbi många werk och wattufall ankommo til Schylbergs bruk i Lerbeks socken och bergslag.
Wid detta behageliga ställe, där ansenlig början til sten-gärdesgårdar nyligen blifwit gjord, löper et strek af fin och hwit hafssand, lik med den wi wid Jönkiöping anträffade, och som intager en fjerdingswäg i bredden, förlorandes sig efter mycket ojemt krökande, en mil härifrån uti Vettern. Om bemälte sjö fordom
