Sida:Dag-Bok Öfwer en ifrån Stockholm igenom åtskillige Rikets Landskaper gjord Resa år 1749.djvu/29

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
21

ärhålla 24 dal. tunnan. Denne näring, på det wårdslösa sätt den på desse orter drifwes, kan ej annat, än skynda med den återstående skogens utödande, i det ämnet til tjäran här samlas igenom bleckning eller wäckande allenast til en wiss för arbetarne makelig högd uti träden, då alt det öfriga sedan af wädret nedfäldt, tillika med röttren och stubbarne lemnas orördt til förruttnelse.

Efterlåtenhet at fullfölja de öfwer alt här i Länet förr begynte gärdesgårdar af sten, synes sammanstämma med ofwansagde förfarande, at göra på den än qwarstående lilla furuskogen ändteligen slut. På andra sidan Diö Gästgifwaregård och wälbelägne bruk, taga åter wid andra så kallade geteryggar, eller skarpa åsar, på lika sätt handterade, lika osäkre för resande och lika ödslige i anseende til den dem öfwergångne elden, som de förenämnde. Samma ödeläggande hushållning, några få frälse egendomar undantagne, förfölgde oss genom det öfriga af denna eljest så wackra och af naturen så begåfwade landsorten, och samma obekymmersamhet, at genom jord- och träfrukts skötande ärsätta den brist på såfwel, som boskapssjukan eller andra tillstötande omständigheter förorsaka kunde, funno wi så här, som i alla de öfriga provincier wi igenomfarit. Hwad besparing likwäl på kött skulle icke wara at wänta, hwad winst för Riket i gemen, samt hwad tiltagande i sundhet och styrcka för inwånarne, om, dock utan minsta inbrott i Religionen, i stället för det öfwerflödiga och kostsama köttätande, förnuftiga köttsparande fastor woro införde och allmänt öfwade? Huru högt skulle wår kunskap i fiskerier ock då icke stiga, och huru indrägtig skulle denna angelägna handels grenen ej blifwa för Riket?

Wid Götabäk och Löshults Kyrka, kommo wi wäl in i Skåne och Göinge Härad, men dock ännu

B 3