några dagar utsökt dertil tjenligt ställe, ej förlorade det minsta af hwad de tänkt bärga. Några af besättningen, dem wi twänne dagar derefter tilsporde, om de ej mistadt någon man, swarade oss leende, at de derföre wäl wetat wakta sig. Det bärgade godset, som genom öppet utrop här blef sedan försåldt, intygade klarligen, at detta Skeppets säkerhet warit skulden til dess osäkerhet.
Den 28 besökte wi Stenkolswerket på Bosarps Herregårds ägor, der wi hade tilfälle, at å nyo hugna oss öfwer den förmon, at i Herr Assessor Swab äga, en för Fäderneslandet så högt nyttig och för Wetenskaper så nitisk man. Wi sågo här tilwerkning af Stenkärl utaf samma godhet och styrka, som de Cölniske, af den här befintelige och förr obekanta lera, wara ej allenast begynt, utan ock til oförmodad högd drifwen. Eldfaste dieglar, Sal mirabile Glauberi, glas af tång, med flere här gjorde rön, förkunnade anläggarens beröm, witnade om inrättningens nytta och gåfwo oss hopp om lyckelig framtid.
Den 3. Augusti aflifwades wid Morarps Gästgifwaregård et qwinfolk, som afhändt des nyssfödde barn lifwet, af ingen annan orsak, än för at wid des med en wälmående Bonde, barnfadren, instundande bröllop, få bära Crona.
At komma til säker kundskap om sådane mord, pläga Rätterne, efter här öfwer alt, så på landet, som i Städerne öflig sed, låta syna och mjölka ej allenast de flickor och pigor, som äro til finnandes uti den ort och by, der Corpus dilicti blifwit öfwerkommit, utan rundt omkring i neigden. En eljest så wacker, som wälfrägdad Cammarpiga, som tjente på en förnäm Herregård, hade wid sådant tilfälle, mer af afund,
