Sida:Dag-Bok Öfwer en ifrån Stockholm igenom åtskillige Rikets Landskaper gjord Resa år 1749.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
74

ganska stor och widlöftig måsse, på hwilken rymd flere gårdar, så till skörd, som höfång och betesmark rymas, och med litet omak fruktbar göras kunde; men, som likt alt det öfrige, i denne landsorts feta och drägtiga jordmån, af alla, här med körsslor och släpande syslosatte åkermän och bönder, wanskött och obrukad, til öde och ingen inkomst öfverlemnas, under det, at mäst alla tära och lefwa på Utländsk säd, och dymedelst med årlig och ständig underwigt matta det allmänna. Och måste det skälet, at allmogen med slika förslor och körningar likwäl förtjena ansenligen, ehuru klingande och wid första påseendet skenfagert, dock, såsom ingen förnuftig grund ägande, af sig sjelft förfalla, då man besinnar, at sådant förrättes af dem, som under dylik handterings idkande eftersätta åkerbruket, hwilket likwäl, med någre få tunnors ökande i årliga afkomsten, efter hwarje tunnas utsäde, förmår ärsätta den brist utestängandet ifrån sådana syslor kunde uti deras inkomst förorsaka: samt, at detta näringssätt wäl åstadkommer någon rörelse innom samfundet, och låckar penningen utur den ena och den förmögnare undersåtarens pung i den andras och den torftigares; men botar eller stoppar dock ingalunda den underwigt, som utlänskt Spannmåls köpande i handelen tilskyndar, mindre ökar Rikets fasta stock, eller gitter werka något allmänt gagn och nationel winst. Huru mycket skulle då flere korns winnande, medelst bättre häfd, icke kunna bidraga til så denne, som flere misswårdade orters upkomst och trefnad? Och uti huru stor wälmågo skulle icke desse nu endast warande formän, igenom en wäl förstådd boskaps skötsel med ängarnes och betets förbättrande, blifwa försatte?

En närmare häröfwer gjord uträkning lärer bewisa sanningen och rätta sammanhanget, af hwad som

kun-