Sida:David Copperfield del I 1923.djvu/327

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 323 —

troende, »vem är den där karlen, som döljer sig i närheten av vårt hus och skrämmer henne?»

»Skrämmer min tant, sir?»

Mr Dick nickade och fortfor:

»Jag hade inte trott att någonting kunde skrämma henne, ty hon är» — här viskade han sakta — »men tala inte om det — den klokaste och underbaraste av alla kvinnor.»

Sedan han sagt detta, drog han sig tillbaka för att upptäcka vilket intryck denna beskrivning på henne hade utövat på mig.

»Den första gången han kom», sade mr Dick, »var — låt mig se — år 1649 blev kung Karl avrättad. Jag tyckte att du sade 1649?»

»Ja, det gjorde jag.»

»Jag vet inte hur det kan vara», sade mr Dick högst förvirrad och skakade på huvudet. »Jag tycker inte att jag kan vara så gammal.»

»Var det i år som karlen visade sig?» frågade jag.

»Ja», sade mr Dick, »jag begriper inte hur det kan ha varit det året, Trotwood. Har du lärt dig det där årtalet i historien?»

»Ja, det har jag.»

»Jag förmodar att historien aldrig ljuger, eller hur?» sade mr Dick med en glimt av hopp.

»Nej, visst inte!» svarade jag med största bestämdhet. Jag var ung och enfaldig och trodde det.

»Jag kan inte begripa det», sade mr Dick och skakade på huvudet. »Någonting är på tok någonstans. Emellertid var det kort efter sedan man hade begått misstaget att taga något av kung Karls bekymmer ur hans huvud och sätta i mitt, som karlen kom första gången. Det var just som jag var ute och gick med miss Trotwood, sedan vi hade druckit te, som han visade sig strax invid vårt hus.»

»Strövade omkring?» frågade jag.

»Strövade omkring?» upprepade mr Dick. »Låt mig se. Jag måste fundera litet. Ne-ej, nej, han strövade inte omkring.»