Sida:Den Nya och Fullständiga Kok-Boken-1801.djvu/258

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

då stötas de sönder med en smörklubba i et rensmakligt trädkäril, har man tillgång på bruna kirsbär, kan en tredje del deraf medsfölja. När man tror at kärnorna äro sönder, läggas de i en wäl förtennt kittel med et par slefwar watten at koka, til des det är wäl samladt. NB. under jämn rörning. Då silas och tryckes moset igenom en hårsil som icke är för mycket fin, så länge något går igenom, slås åter i den wäl rengjorde kittelen, och ställes på lagom kol under en ständig rörning ifrån botten och sidor, til des det blir som hårdaste gröt, hwilken bewares bäst i glasburken: wäl tilbundne, först med paper och sedan med oxblåsa. Detta mos upblandadt med sirap och den goda honingen, då det skall nyttjas, duger tiö alt hwad man behagar; upblandadt med grädda til creme, på brödskifwor, i kakor til fyllningar; til och med tiänar en slef deraf upwispad med watten i wattensoppor, då de kunna umbära både russin och win. Grumset tjänar i bränwins tilsättning.

Et meleradt Mos.

Wäl mogna och rensade krusbär, kirsbär, swarta och röda winbär, då man har myckenhet deraf, äfwen hallon stötta tillsammans på ofwan utförda sätt, silas och tryckas igenom hårsil innan de kokas, och på det moset måtte gå lättare igenom, röres det til slut up