Sida:Den Swenske Kocken.djvu/9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs


Inledning.


Kokkärl och Kokning i allmänhet.

Hwarje kokerska måste iakttaga den största renlighet, så wäl i köket i allmänhet, som i synnerhet med kokkärlen. Då man rensar grönsaker, sallat, o. d., skall man tillse att ingen mask o. d. medföljer, och när grönsakerne äro rensade, skola de twättas flere gångor i watten. — Allt kött, om det synes aldrig så wackert, skall dock wäl twättas, innan det ställes att koka.

Med kopparkärl tillses att de alltid hållas wäl förtennta, och att, då de sättas på elden, bottnen aldrig står tom, utan täckt af feta eller flytande ämnen, emedan tennet eljest sammanlöper i små kulor. Syrliga anrättningar få aldrig kokas i metallkärl, emedan spanskgröna, som är ett dödande gift, då afsätter sig. — När man nyttjar ett nytt krukkärl, måste man några timmar förut fylla det med kallt watten, och derefter sakta koka det i en gryta. Ännu säkrare bewaras det mot att springa sönder, om det utwändigt några gångor öfwerstrykes med tunn lera, och sedan bestrykes med linolja. — Om ett kärl, ware sig metall- eller krukkärl, fått någon spricka, så bestrykes den med en blandning af hälften aska och hälften smedjeslagg, med ägghwita gjordt till en deg. Då det torkat, är det wattentätt.

Wid kärlens rengörande iakttages följande: Tennkärl skuras med en i stark lut och fin sand doppad yllelapp, hwarefter kärlet sköljes. Till messings- och kopparkärl nyttjas helst drank eller gammalt surt dricka. — Jernkärl böra ständigt hållas rena, att de ej må anlöpas af rost. Att förekomma detta, gnidas de också med fläskswål eller ister sedan de blifwit rengjorda,

Kokbok.1