kade jobba med lite av varje i ett kringresande revysällskap hade gjort sin hustru till änka för ett år sen genom att ta in nån doktorsmedicin i stället för de våtvaror som han annars brukade kurera sej med. Jag hade ofta hälsat på hos dem, och jag tänkte att vi kunde få henne till medhjälpare.
Det var bara sjutti kilometer till den lilla stad där hon bodde, så jag skubbade i väg dit och fann henne i precis samma lilla stuga med samma solrosor och samma tupp uppflugen på vattensån. Mrs Trotter passade alldeles på pricken in på beskrivningen i vår annons utom kanske i fråga om skönheten och åldern och förmögenheten. Men hon var anständig och rejäl att se på, och det var en vänlighet mot Zekes minne att låta henne få jobbet.
— Är det en hederlig affär som ni ger er in på, mr Peters? frågade hon då jag talar om för henne mitt ärende.
— Mrs Trotter, säjer jag, Andy Tucker och jag har räknat ut att 3 000 människor i det här vidsträckta och oärliga landet kommer att försöka vinna er hand och uppgivna förmögenhet på vår annons. Av dem är så där omkring trettihundra beredda att ge er i utbyte ifall de lyckas vinna er, de överblivna resterna av en lat och sniken lösdrivare, en misslyckad individ, en skojare och lumpen lycksökare.
— Andy och jag, säjer jag, har föresatt oss att ge dessa snyltgäster på samhället en läxa. Det var med svårighet, säjer jag, som jag och Andy kunde förmå oss att inte bilda ett bolag med namnet Den Moraliska och Människovänliga Äktenskapsbyrån. Är ni nöjd nu?
— Fullkomligt, mr Peters, säjer hon. Jag borde ha vetat att ni inte skulle inlåta er på något som var mot lagen. Men vad är det som jag ska göra? Ska jag personligen avvisa alla de där 3 000 sällarna ni talade om?
— Ert jobb, mrs Trotter, säjer jag, kommer att bli en verklig sinekur. Ni ska bo på ett stilla hotell och göra
452
