36
icke allas kamp mot alla; den ene uppoffrar sig och böjer sig för den andre, för att lifvet dock till sist hos andra skall kunna nå full utveckling, och just i denna kamp visar lifsformen hela sin energi. Blott den, som på ett ytligt sätt betraktar tingen, skall här beundra den höga, raka skogen och glömma de små krypande träden ytterst vid strandbrädden, under det att naturforskaren känner sig dragen just till dessa egendomliga former, som visa lifsenergien under hård kamp men dock segrande. Man skall säkerligen invända, att allt detta är omedvetet, att det är en nödvändig följd af stormarna och hafvets närhet och att alltsammans gått helt naturligt till väga; men hur det härmed än kan förhålla sig, hafva vi dock här en bild af samarbete, af ömsesidig uppoffring, ömsesidigt stöd och hjälp, och skola vi till människolifvet söka analogier i naturen, är detta kanske mer tilltalande än de bilder, som hämtas från rofdjuren. Kanhända är det hela ej heller så omedvetet, som vi tro; lifvets innersta lagar och väsen känner ingen af oss, det är blott ytan eller skalet, vi kunna se. Lifsformerna hafva säkerligen också känslan af en släktskap, en samfundskänsla, om man så vill, ett omedvetet lif i kärlek, ödmjukhet och uppoffring.
Vidare vill jag blott beröra det sexuella urvalet, könsurvalet. Darwin har i synnerhet, hvad fåglarna angår, framhållit utvecklingen af hanarnes egendomliga
