några hundar till mingoer, som jag ser ligga på lur i utkanten av den där björkdungen.»
»Vi äro företaget vuxna, ty när det gäller en sådan sak, vilja vi följa er i varje fara», sade Cora med fasthet.
Kunskaparen vände sig till henne med ett småleende, som uttryckte uppriktigt och hjärtligt gillande, i det han svarade:
»Jag skulle önska, att jag hade tusen man med seniga lemmar och snabb blick och som fruktade döden lika litet som ni. I så fall skulle jag, innan veckan gått till ända, skicka de pladdrande fransoserna tillbaka till deras håla, tjutande som fjättrade hundar eller hungriga vargar. Men låtom oss nu röra på oss», fortfor han, i det han vände sig från henne till de övriga i sällskapet. »Dimman kommer nedrullande så hastigt, att vi nätt och jämnt få tid att möta den på slätten och begagna den som betäckning. Kom ihåg, om någon olycka skulle hända mig, att låta vinden blåsa på er vänstra kind, eller följ hellre mohikanerna, ty de leta sig fram med sitt väderkorn, vare sig det är dag eller natt.»
När de kommo ned på slätten, hade dimman ännu inte hunnit dit; den kom tungt rullande nedför sjön, och det blev nödvändigt att vänta till dess töcknet hade svept in fiendens läger i sin ullika mantel. Mohikanerna begagnade sig av dröjsmålet för att smyga sig ut ur skogen och taga en överblick av omgivningen. Kunskaparen följde dem på kort avstånd för att i god tid draga fördel av deras meddelande och för egen del erhålla någon liten kunskap om den omedelbart invid liggande trakten.
Om några ögonblick återkom han emellertid, röd i ansiktet av förargelse, i det han brummande gav till känna sin missräkning i ord av inte synnerligen vänligt innehåll.
»Här har den slipade fransmannen ställt ut en vaktpostering alldeles i vår väg», sade han; »den består av både rödskinn och vita, och det är lika troligt, att vi råka mitt ibland dem som att vi gå förbi dem i dimman.»
»Kunna vi inte ta en omväg för att undvika faran och återvända till vår väg, när den är förbi?» frågade Heyward.
»Vem kan väl, sedan han en gång i dimman lämnat sin
