Sida:Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr.djvu/94

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

73


bredvid mig, sträckte för första gången åter ut mig på en säng och njöt hela natten den bästa sömn, emedan jag var alldeles uttröttad.

Natten förut hade jag icke hvilat mycket och arbetat hela dagen, dels med att hemta alla mina effekter från bord, dels att föra dem i land.

Nu hade jag ett ansenligt magasin af alla slags artiklar, som sällan egas af en enskild person; men jag var det oaktadt icke nöjd, ty jag ansåg det för min pligt att, så länge fartyget ännn stod qvar, hemta allt, som kunde transporteras.

Dagen derefter begaf jag mig derföre åter vid ebbtiden och under fullkomlig stiltje om bord och återförde både ett och annat med mig. Denna min tredje utflygt afsåg egentligen så mycket tågvirke som möjligt; jag tog alla smalare ändar tillika med segelgarn, derpå ett helt stycke segelduk, som blifvit medtaget för seglens reparation, och fjerdingen med det våta krutet.

Slutligen medtog jag hvartenda segel, ifrån det största till det minsta, men var härvid tvungen att skära sönder dem, emedan de annars varit omöjliga att medföra, och dessutom voro ämnade att endast göra mig gagn som duk, icke som segel.

Efter fem eller sex dylika färder, och då jag trodde mig icke ha någonting mera att få, upptäckte jag till min outsägliga glädje ett stort fat med skeppsskorpor, tre stora fat med rom och andra spirituösa drycker, en kista med socker och en tunna med det allra finaste mjöl.

Jag förvånades icke litet häröfver, ty jag hade icke väntat mig finna andra, än af vatten skadade