Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/1037

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
1026 ÖST
ÖST

manland, Nerike och Wästergötland åt Småland, utskjuter i Södra delen af Nerike en sidolandtrygg åt öster. Kölen af denna sidogren skiljer sig från huwudryggens köl inom Mariestads Län, löper åt Snaflunda Kyrka i Nerike, och grenar sig i nordost därom; den norra grenen går genom flera Soknar i Nerike åt Södermanland; den södra går genom Lerbäck och Swennewad Soknar i Nerike åt Rägna Kyrka i Östergötland och Simontorp Sokn, widare öwer Kolmåren förbi Krokek, in i Tunabergs Bärgslag i Södermanland, där han slutas mot Östersjön. Denna bärgsräcka omfattar med sin bredd hela den delen af Östergötland som ligger wänster om Motala wattudrag, ifrån dess början wid stranden af Wettern til dess utlopp i Bråwiken och fortsätter utmed Bråwikens norra sida til Östersjön. Den innesluter således hela Östgöta Bärgslag och slutar sig brådsluttande och brant mot Motala wattudrag. Södra delen af Landskapet mot Smålands gränsen är jämwäl bärgigt af grenar från den bärgsrygg som i öster och wäster genom Wästergötland och Småland går twärt öwer Götaland, från Wästerhawet til Östersjön, men bärgen slutta mera långsamt mot Östgöta slättbygd, som består af et fält utsträckt i wäster och öster mellan Wettern och Östersjön, i norr omgiwet af förstnämnde landtrygg och Motala wattudrag, i söder af Holweden eller den sidstnämnde bärgsträckan wid Smålands gränsen. Uti både norra och södra bärgsträckan råder röd granit; men glimmerskifer, gneis och bärgkalk samt uråldrig grönsten förekomma ofta. Slätten mellan Roxen och Östersjön består af smärre granitkullar utan sammanhang spridda, hwilka närmare

Östersjö-stranden mera hopträngas och bliwa högre. Denna medlersta trakt håller i längd 10 mil med en bredd af 4 mil, samt är et flackt Land, som utgör en af de fruktbaraste slätter i Riket, genomskuren af de smärre wattudrag som infalla i Sjön Roxen. Den bärgiga kusten sönderskäres af en mängd djupa fjärdar, samt betäckes af en utmärkt tät och widlyftig skärgård til det mästa skogbewuxen. Den norra trakten är ojämn, bärgaktig och skogrik, samt försedd med et ansenligt antal sjöär. När man kommer resande från Södermanland och befinner sig på klinten af Kolmåren, njuter man en härlig och widsträckt utsigt öwer det nedanföre i söder liggande flacka och fruktbara Landet. Den södra trakten som gränsar emot Småland är ganska bärgaktig, med stora bärgshögder, skarpa ryggar och bara sträckningar, samt därimellan nog trånga upodlingsfält. Här finnas ock tämeligen stora sjöar samt ansenliga skogar. Den högsta trakten af Östergötland befinnes wid gränsen til Nerike och Södermanland, därnäst den som ligger wid gränsen til Småland. Det högsta Bärget i Landet är Åmberg, beläget wid Wettern. De lösa jordwarwen bestå på slätten af lera; men i bärgstrakterne är rådande jordmånen sand, grus och klaper, samt lerblandad bördig mylla i de större Dalbotnarne. Uti både norra och södra bärgstrakten råder röd granit; men glimmerskifer, gneis och bärgkalk, samt uråldrig grönsten förekomma ofta. Uti norra trakten finnes marmor. Strödda Malmfält finnas i Landet åtskilliga, nämligen Järnmalms Fält i norra trakten och Kopparmalms Fält i den södra. En sandås förekommer, hwilken sedan den genomstrukit