Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/168

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
FRE
FRE 157

öfrigt krokiga och smala på högra sidan om strömen, däremot å wänstra sidan äro de räta, samt afskära hwarandra i räta winklar, utom en lång krokig gata som går längs utmed stranden. Til år 1759 har Staden haft 2 kyrkor, men då blef kyrkan på östra sidan tillika med halwa delen af Staden lagd i aska. På wänstra sidan står nu Stadens enda kyrka, hwilken är en ansenlig och prydlig korsbyggning 64 alnar lång och 46 alnar bred. Af Manufacturanstalter finnas 4 tobaksfabriker, 1 sockerfabrik och 1 reparebana. Stadens handel är betydlig. Årligen inkomma från främmande orter waror för wid pass 160,000 R:dr och utföras för 120,000 R:dr. Af Landets egna produkter, såsom plankor, bräder, och andra träwaror samt stångjärn, järnplåtar m. m. för 60,000 R:dr. År 1793 ägde Stadens köpmän inalles 35 större och smärre skepp, som wid förenämnde handel sattes i fart. Samma år war antalet af köpmän 40, af minut-handlare och hökare 24, af handtwärkare 49, af skeppare några och 30 och af sjömän omkring 300. Staden är försedd med en god och tämeligen stor hamn, några hundrade steg från Staden, wid Brat- och Sau-Öarne, hwarest ock den mästa laddningen intages. År 1792 inkommo i denna hamn 379 skepp och utgingo 347 skepp. År 1795 woro Tull-inkomsterne af Staden 14764 R:dr och Consumtions-intraderne 9066 R:dr. År 1801 steg Folkmängden til 3842. Polhöjden är 59 grader 10 min.

Fredriksminde, et Kopparwärk wid Tonhofs-fjorden uti Nore Sokn uti Budskeruds Amt i Norge.

Fredriksnäs, en Sätesgård i Östergötland.

Fredriksskans, en Skans anlagd på en holme uti sundet

mellan Kalmar Stad och Öland, förswarar inloppet til förenämnde Stad.

Fredriksstad, en Stad, belägen på en slättmark wid Kristiania-fjärden, hwarest älwen Glommen utfaller, 3 mil från Fredrikshald och 9.5 mil från Kristiania. Härwid ligger en wigtig Fästning. Wallen tillika med dess undra wärk är upförd af jord, och består åt landssidan af 5 Bollwärk och en wäl befästad Port, men längs utmed watnet äro smärre Bollwärk, utwändigt murade och därpå 3 portar. På nordwästra sidan om watnet befinnes ock et undermuradt fästningswärk kalladt Isegram, samt mot söder en befästad ö kallad Cicignon. Wid pass 1000 steg från Staden eller huwudfästningen, ligger en liten bärgfästning kallad Kongsten, som inuti klippan har en källa. Denna fästning har communication med huwudfästningen medelst en under jorden murad gång. Den lilla fästningen Aggeröe som ligger 1 mil från Staden uti hawet hörer ock härtil. Dessa små fästningar och skansar hawa deras egna Commendanter, som lyda under Commendanten på huwudfästningen. Til Staden äro 2 Förstäder kallade Hästhagen och Vaterland. Staden idkar betydlig handel, förnämligast med master, bjälkar, timmer, bräder, m. m. hvilka genom Glommen nedflottas från Solöer och Österdalen. Årligen anlända hit många främmande Nationers skepp. År 1792 inkommo 157 och utgingo 156 skepp. Staden sjelf ägde samma år 5 skepp. De största skeppen måste för grundt watns skuld ankra wid Förstaden Hästhagen och längre ut. Bland Stadens hus äro 16 grundmurade. Gatorna äro samteligen räta, och indela Staden i 16 qvarter. För Stadens och Fästningarnes Garnison, som